Etiketter

tisdag 22 januari 2013

SV - läxförhör v.4


Problemet i boken, som boken handlar om, är spelet Erebos. Erebos är ett fantasy-spel som utspelar sig i medeltiden, målet med det är att leda sin karaktär genom olika uppdrag och göra honom/henne bättre genom att skaffa bättre rustning och vapen. Redan i början av boken kan man tänka sig att spelet är ett problem när Nick ser en konstig plastliknande förpackning skickas runt i skolan av skumma typer. Det är då man börjar fatta att det är något hemligt och kanske olagligt som skickas runt. När Nick får tag på skivan blir det ännu bättre... eller värre. Först kan man inte tänka sig att det är något farligt, men desto längre Nick kommer in i spelet det desto värre blir det. Längre fram i spelet börjar han få konstiga uppdrag som inte har något med spelet att göra, t.ex. att ta hitta en låda under ett träd i en park och sen flytta den till ett annat ställe (i verkliga livet, inte i spelet). Låter kanske inte så konstigt än, men Nick blir också belönad efter alla bra saker han gjort, då kanske man börjar fatta att spelet börjar kontrollera honom. 

måndag 21 januari 2013

The empty school - summary


Me and Meg were sitting outside doing nothing when suddenly Martin came and said that the school was empty. We decided to have a look at it ourselves. Everything was okay outside, you could hear people talking and other sounds, but the inside was totally quiet. Everything was like it used to be, but the difference was that it was no one there. 

måndag 14 januari 2013

Engelska läxa - ordlista och ordlek


dress code - stilregler
stud - stift  
plaster - plåster
piercing - håltagning
pupil - elev
confident - säker
plain (hair) - enfärgat
certainly - sannerligen
campus - område 
denim - jeans
jewellery - smycken
limit - gräns/begränsa
Art (subject) - Bild
Science (subject) - NO
freaky - udda
bully - mobbare
suppose - anta
head teacher - rektor
ill - sjuk 


Draw lines between the words

                       limit                                                                            begränsa/begräns
             campus                                                                               udda
             dress code                                                                        enfärgat
             Art (subject)                                                                        jeans
             confident                                                                         sannerligen
             plain (hair)                                                                            stift
                 stud                                                                                   stilregler
            Science (subject)                                                                 Bild
              pupil                                                                                   säker
             denim                                                                                  elev
             jewellery                                                                            plåster
             plaster                                                                               område 
            certainly                                                                           håltagning
            piercing                                                                            smycken 
             freaky                                                                                  NO



Translate the words to swedish

bully: ___________
suppose: _______
ill: _______
head teacher: _____ 

onsdag 9 januari 2013

NO laboration - pH-värde


v.2 9/1 Laboration pH

Syfte: Lära sig att mäta pH-värde och veta vad händer med pH-värdet i munnen när man äter och dricker.

Uppgift: Mät pH-värdet i munnen före förtäring, efter förtäring och efter att ha använt tandkräm. 

Hypotes: Jag tror att pH-värdet kommer sänkas efter förtäringen och höjas till neutral nivå efter munrengöringen. 

Material: pH-papper (BTB) , mun mat/dricka och tandkräm. 

Utförande: 
  1. Mät pH-värdet i munnen.
  2. Ät eller drick.
  3. Mät pH-värdet igen.
  4. Skölj munnen med tandkräm.
  5. Mät pH-värde i munnen igen. 

Resultat:
1. pH-värde: 7,5 (basiskt)
2. pH-värde: 6 (surt)
3. pH-värde: 7 (neutralt) 

Slutsats: Min hypotes stämde nästan exakt. Mitt pH-värde gick ner efter förtäringen men den gick inte upp till mitt normala pH-värde efter munrengöringen. 

Felkälla/förbättring: pH-pappret är inte exakt, men om vi skulle använt digitala indikatorer skulle det vara mer exakt. 


Tandkrämen hade pH-värdet 8 (basiskt)

Fakta: Syror från maten fräter på tänderna men tandkrämen får bort det eftersom det är basiskt, men det är faktiskt bättre att borsta tänderna före frukosten, eftersom tandborsten förstör lite av emaljen när munnen är sur. 

Ur en uppslagsbok


  1. De införde 25 december som nyårsdag.
  2. År 1549.
  3. Från romarna.
  4. Det betydde att man skulle tjäna mycket pengar.
  5. På 1500-talet.

  1. Först firades nyår när vintertiden kom, alltså 14 oktober, sen blev det till den 25 december när den kristna kyrkan tog över. Men till sist ändrade man nyårsdagen efter romarna, 1 januari.
  2. 1 januari år 1549.
  3. För att tennet som mannen tog ut ur vattnet är krusigt, det betyder att de kommer tjäna mycket pengar (enligt traditionen). 
  4. B)
  5. Det var ett annat datum och det var mer karnevalslikt, istället för religiöst. 
  6. Det som man gjorde under den första dagen på det nya året påverkade vad som skulle hända resten om året. Om man t.ex. åt ett äpple på morgonen var man frisk framöver.
  7. Om man inte betalade något den första dagen skulle man inte får några stora utgifter. Man bar heller inte ut soporna för att inte tappa bort lyckan.
  8. A)

  1. Hans familj kommer dö av digerdöden. 
  2. C)
  3. Nyår.
  4. Fest.
  5. Eftersom den 24 december är Jesus födelse, så man kanske ville ha ett nytt år efter det?
  6. Fakta.
7. Bläddra framåt, eftersom bokstaven N är ganska långt fram i alfabetet. 

söndag 9 december 2012

De Abrahamitiska Religionerna


Den mest självklaraste likheten är att de har samma stamfader: Abraham. Det är därför de kallas för de ”Abrahamitiska religionerna”, och anhängarna kallas för ”Abrahams barn”. En annan viktig likhet är att de är monoteistiska, det betyder att anhängarna tror bara på en gud. Alla tre religioner har inriktningar, men de flesta är inte sig lika. Det finns Ortodoxa judar, men det finns också kristna som är Ortodoxa. Ordet Ortodox betyder ”rätt troende” på grekiska. Det kan man nästan säga utan att veta vad det betyder eftersom den ortodoxa inriktningen i judendomen är den mer stränga. En Ortodox jude måste lyda Tanaken (deras heliga bok) till hundra procent, annars är den inte en ”rätt troende” Ortodox jude (Ortodoxa män måste också ha en lång hatt på sig och flätor i sitt hår). Den protestantiska inriktningen i kristendomen är lite lik den reformiska inriktningen i judendomen, de måste inte ha några specifika kläder på sig, som de Ortodoxa måste. Den protestantiska inriktningen är modernare, den bildades genom att man protesterade mot vissa regler i  Bibeln. Det är lite likt den reformiska inriktningen i judendomen. Inriktningarna i Islam sticker ut lite mer (Shia och Sunni), de är inte alls lika som de judiska och kristna inriktningarna. Shia är har bara lite strängare regler än Sunni. 

Religionerna har samma gud, den har bara olika namn. I judendomen kallas den för Jehova, i kristendomen kallas den bara för Gud och i Islam kallas den för Allah. Enligt Tanaken (det gamla testamentet) heter guden ”Jehova”, men enligt det nya testamentet (alltså Bibeln) heter han bara ”Gud”. I Koranen heter han ”Allah”, som betyder gud på arabiska. 

De har olika heliga böcker. Kristendomen har Bibeln, Islam har Koranen och Judendomen har Tanaken. Alla tre består av olika delar som t.e.x lagar och berättelser. Tanaken består av tre delar: Lagen, Profeterna och Skrifterna. De andra böckerna är inte uppdelade exakt likadant, Bibeln är indelad i det Nya och det Gamla testamentet, men det Nya testamentet är det viktigaste eftersom där står det om Jesus budskap och andra viktiga berättelser. Koranen är inte indelat i olika testamenten, men den berättar också om lagar och olika berättelser. Så man kan säga att innehållet i böckerna är lika men inte uppdelningen. 

De har olika heliga dagar. Kristendomens heliga dag är söndag, det är då man vanligtvis går till kyrkan och ber tillsammans, det kallas för högmässa. Judendomens heliga dag är på lördag, då judarna har Sabbatsgudstjänst i synagogan, men en jude kan också göra det hemma men kravet är att det är minst tio judiska personer närvarande. Islams heliga dag är fredag, då är det middagsbön i moskén. Muslimer ber varje dag men middagsbönen på fredag är den viktigaste, där samlas muslimer till en gemensam bön. Kyrkan, synagogan och moskén är gudstjänstlokaler för kristna, judar och muslimer. Kyrkor kan se lite olika ut men det är alltid ett kor längst fram som är riktat mot soluppgången, där ligger också en eller två torn med kyrkklockor som i förr i tiden funkade som en klocka. Synagogor är lite fyrkantiga men de flesta har stora kupoler på taket. En synagoga inifrån ser jätte stor ut. Moskéer liknar synagogor till en viss del. En moské har också en kupol på taket men den har också ett eller flera jätte höga torn runt den. 

Religionerna har en gemensam helig stad, Jerusalem. Det betyder ungefär ”fredens stad” men egentligen är det tvärt emot, folket kan nämligen inte komma överens. Men de har också var sina heliga orter. Judendomen har Betlehem, Kristendomen har Rom och Islam har Mekka och Medina. En rätt troende muslim ska en gång i sitt liv besöka Mekka och en rätt troende kristen ska helst besöka Rom en gång i sitt liv. Så är det inte för en jude. 

Maten är också viktig när vi ska snacka om dem här tre religionerna. Kristna människor måste inte äta något speciellt, till skillnad från dem andra. En rätt troende jude måste nämligen äta kashrat kött, ett slags kött som man har tagit bort blodet från med hjälp av grovsalt. ordet ‘Koscher’ betyder tillåtet eller godkänt på hebreiska. En jude får heller inte blanda mjölk med kött. ”Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk” står det i Tanaken, det betyder att man inte ska koka djurets kött i dess mors mjölk, det gör man för att visa respekt och omtanke för djuret. 
Islam har också en lag om mat. Som en rättroende muslim får man bara äta halalslaktat kött, det betyder att djuret som köttet kommer ifrån måste bli slaktat genom att man skär ett djupt snitt i halsen. I Koranen står det att man får bara äta djur som har själv dött (alltså inte med hjälp av en kula genom skallen eller en slägga mot huvudet). 
Men i Bibeln står det inget om något man får eller inte får äta. 

Judendomen är den äldsta religionen, den bildades 1000 år f.Kr.. Jesus (Kristendomens profet) var faktiskt en jude från första början. Sen, vårt år 0, bildades Kristendomen, alltså när Jesus föddes. För oss här i Sverige och i andra kristna länder är det år 2012, men inte för de muslimska länderna. Islam bildades nämligen år 621 e.Kr., då måste det alltså vara år 1391 för dem! Men i Koranen står det faktiskt att Islam är den äldsta religionen av dem alla, det står att Allah väntade med att publicera religionen tills Muhammad kom (Islams profet). 

Var är alla kristna, muslimer, och judar? Kristendomen är den största religionen i världen och har ungefär 2 miljarder anhängare. Norra delen av Europa är Protestantiskt kristna, så är det också i delar av Australien, västra Kanada, östra USA och några länder i södra Afrika. De Ortodoxa kristna finns i delar av Ryssland. De Katolska kristna finns i södra Europa, delar av USA, Mexiko, sydöstra Kanada och Sydamerika. Islam är den näst största religionen i världen och har ungefär 1,3 miljarder anhängare. Det är bara en liten bit av sydvästra Asien som är Shia muslimer. Sunni muslimerna finns i norra Afrika, delar av Asien och i Indonesien. Judendomen är den tredje största religionen i världen och har 20 miljoner anhängare. Judarna finns i Israel och i delar av USA (som t.e.x New York). 

Självklart så finns det några problem med religionerna. Som jag nämnt innan är Jerusalem ett stort problem mellan dessa tre religioner, det har varit massor med krig, inte bara om religion men också om politik och ekonomi. Men det största problemet är säkert det stora kriget som har pågått i åratal: vetenskap mot religion. Men vetenskapen riktar sig mest mot Kristendomen eftersom i Bibeln står det att jorden skapades 6 000 år sen och evolution är bara trams, även om det är bevisat att jorden skapades miljontals år sen och att evolution existerar. Om man går in på internet (t.ex. på YouTube) kan man hitta massor av videor där folk hatfullt pratar om att ateister är dumma eller att Gud inte existerar och att om man tror på honom är man en dum idiot. Ett annat problem är att folk är rädda för muslimer. Detta kan man se i t.ex. flygplatser, det är alltid muslimerna som får vänta dubbelt så lång tid för att komma genom väskkontrollen. Varför är det så? Därför att man tror att muslimer är terrorister. Varför tror man så? För att det pågår massvis med krig i arabvärlden och efter 9/11 blev miljontals invånare i USA vettskrämda för Al-Qaida och andra muslimer. Ett annat stort problem är att judarna är fortfarande förföljda av nazister, även om ledaren för nazisterna Adolf Hitler blev dödad för länge sen och kriget tog slut så har nazisterna fortfarande inte gett upp. Ett mindre problem är att katoliker inte får använda preventiv medel. Men om en stad eller ett helt land är katolskt kan problemet växa och göra så att det blir fler och fler barn per familj. Detta kan leda till familjekris. 



Nu när jag kollar på texten kan jag säga att det finns flera skillnader än likheter mellan dessa tre religioner även om de ursprungligen kommer från en och samma stamfader: Abraham
      

onsdag 5 december 2012

Reflektionsfrågor


1. Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?
Det som fungerade bra var att jag kom igång snabbt och blev klart ännu snabbare. 

2. Vad hade du velat förbättra?
Jag kunde ha gjort skissen lite bättre, jag tänkte inte så mycket på den.

3. Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?
Min modell skulle vara rund, men den blev lite kantig och ostabil. Jag gjorde faktiskt inte några stora förändringar, jag försökte hålla mig till skissen.

4. Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?
Som jag sa var den för kantig och ostabil. 

5. Hur ska vi lösa de problemen?
Det kan man ändra genom att förstärka den med mycket puts och slipa eller såga av det som sticker ut.

6. Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av.
Lecablock (lättklinker) framställs av kalkfattig lera som i en roterande brännugn blir till kulor. Kulorna bildas av rotationen.  

7. Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?
Den är lätt, den är lätt att forma, billig och bra för att hålla en rabatt säker.

8. Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?
Det tar mycket energi för att tillverka, leran behöver 1100° och lång tid för att bli till block. 

9. Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?
Det är väldigt stabilt och det är lätt format. Trä är inte så stabilt men det är ganska lätt att forma. Jag tror att lecablock är mer praktiskt, men kanske inte lika fint som trä. Det är väldigt svårt att forma sten och svårare att sätta ihop till t.e.x en vägg eller rabatt mur. 

10. Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?
För att lecablocken ska sitta ihop och inte rasa och så att muren får en fin slät yta. 







tisdag 4 december 2012

Robin Hood - sammanfattning





Våren gick och det var dags för stormarknad i Nottingham. Sheriffen ordnade några lekar och tävlingar, men han ville hålla de laglösa borta med hjälp av dåliga pris som t.e.x feta ungtjurar, det kunde inte locka dem. Men det stoppade inte Lille John, han övertalade Robin med sin förklädnad och begav sig mot Nottingham. 

Många kollade förvånat på John, alla såg ut som små myror vid honom. Med hans dräkt såg han ännu mäktigare ut. Han hade det kul på marknaden, men han blev utmanad av Eric från Lincoln i en påkkamp, ingen annan ville kämpa mot honom, då fick John chansen att imponera. De slogs länge och det var ganska jämlikt, men John var skickligare än Eric. Han vann och folket hojtade till. Därefter var John en känd påkkämpe i Nottingham. 

John’s dag slutade med en bågskytte tävling. Alla var väldigt bra med pil och båge, men John var ännu bättre. Han vann den här tävlingen också, som gjorde honom ännu mer känd. Efter tävlingen erbjöd sheriffen honom god mat, fräscha nya kläder och ett jobb som tjänare för honom med väldigt bra lön. Han kunde inte stå emot detta, så han tog emot erbjudandet. 

From Samhain to Halloween - questions

1. When was the Samhain festival?

2. Who celebrated the Samhain festival?

3. Where did the ”trick or treat” game come from?

4. Where did perhaps the game of wearing scary costumes come from?

5. Who created the All Hallow´s day? When?