Gustave Courbet (med det fullständiga namnet Jean Désiré Gustave Courbet) var en fransk konstnär som levde mellan åren 1819 och 1877. Gustave var dedikerad åt realismens konst, och var en väsentligt påverkande part i realismens revolution och övergången från romantiken till realismen under det mörka och desperata slutet av 1800-talet. Hans konstverk var oftast målningar av landskap, porträtt (både nakna och påklädda) och icke-idealiserade människor som t.ex bönder, i vardagliga sammanhang, som också kallas för social realism som är en typ av konst där man avbildar det vardagliga livet, oftast hos medel- eller arbetarklassmänniskor, med kritiserande egenskaper och syfte. Hans djärva uttalanden och självständighet i den konstnärliga världen inspirerade många konstnärer i framtiden och hade en stor påverkan i kubismen och impressionismen.
Konstverket ”Stenhuggarna” (eller ”Les Casseurs de pierres” på franska) målades av Gustave Courbet år 1849-50 och var en av hans första verk, och en av hans första verk som kategoriserades som social realism. Syftet var med målningen var aldrig särskilt framhävt, men det var ett sätt för honom att avbilda och visa fattigdom, en bondes liv. Courbet fick inspirationen för bilden när han bevittnade en liknande scen (som liknade målningen) vid sidan av en väg, som han sedan hävdade var en perfekt beskrivning av vad fattigdom var och var därmed tvungen att måla denna bild. Konstnärens avsikt var alltså att avbilda en situation.
Konstverket förstördes under bombningarna av Dresden år 1945 när det transporterades tillsammans med 154 andra konstverk till slottet i staden Königstein, Tyskland.
Bilden föreställer två bönder med ett ganska kalt landskap och möjligtvis ett ber/kulle i bakgrunden. En bonde håller i en korg fylld med stenar medans den andra sitter ned på ett knä och håller i ett hammarliknande verktyg som han använder förmodligen för att krossa sten (rätt så uppenbart med tanke på bildens titel). I bakgrunden, runt bönderna, ligger en korg, vid den stenbärande bonden åt vänster, ett par verktyg och en kastrull samt metallslev (och ett föremål som jag tror liknar en väska) åt höger där den andra bonden befinner sig, fast lite längre bort. Bönderna är alltså utomhus och arbetar med att krossa sten och är därmed insatta i en fattig arbetsmiljö.
Eftersom konstverket är placerat under kategorin realism är böndernas kroppar avbildade naturligt och realistiskt för att förmedla situationens realism. Det skulle inte vara passande för konstnären att måla bönderna som karikatyrer eller med överdrivna kroppsliga egenskaper för att t.ex. förstärka budskapet och/eller karaktärernas känslor då syftet med verket är att det ska vara en realistisk skildring utan tillsättningar eller verklighetsavvikande ändringar.
Det är lite svårt att precis berättiga eller motivera min åsikt om bilden då jag varken gillar eller ogillar den. Jag tycker inte att den tillfredställer en med några häftiga tekniker eller ett djärvt budskap, och själva situationen den avbildar är inte heller så intressant. Det är en mycket fin målning, men jag tycker inte att det känns som om den uppfyller syftet med att visa hur hårt det är att leva i fattigdom, då dessa känslor inte förmedlas rätt, och borde kanske behöva lite stöd med tekniker som skulle gjort målningen lite orealistisk och därmed strida mot konstnärens avsikt.
bilden:
källor:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar