1.
En atom består av partiklar som i sin tur består av diverse elementpartiklar. En atom består av elektroner (som är en elementpartikel, i familj 1 av leptoner), proton och neutroner (som ingår i baryoner som består av tre kvarkar med olika färgladdning (blå, grön och röd), dessa ingår i kategorin hadroner som är sammansatta partiklar). En atom är ungefär uppbyggd som ett solsystem, med en sol (kärna) och ”planeter” (elektroner) som kretsar runt den. Kärnan består av protoner, som är positivt laddade, och neutroner, som har ingen laddning, alltså svårt märkbara. I en atom finns det ett fastställt nummer av protoner, detta antal av protoner bestämmer också hur många elektroner atomen har. Elektroner är de negativt laddade partiklarna som kretsar runt kärnan i olika skal, desto fler elektroner desto fler skal. Det första, innersta skalet heter K-skalet och kan hålla 2 elektroner, de andra är L-skal, M-skal och N-skal som kan hålla max 8 elektroner (om atomen har fler än 20 elektroner kan M-skalet rymma upp till 18 elektroner). Större atomer kan också ha skal upp till Q (t.ex. Ununoktium). Elektronerna i det yttre skalet kallas för valenselektroner, dessa elektroner har ett stor inflytande på atomens egenskaper. Det yttre skalet skjuter bort eller tar emot elektroner vid kemiska reaktioner. Atomer som inte har ett fullt yttre lager strävar för att bli ädla, genom att fylla sitt yttra lager med valenselektroner och på detta sättet till slut ha låg reaktivitet med andra ämnen. Ett exempel på en ädelgas är Helium, som har bara två elektroner. Eftersom det första K-skalet kan bara bära två elektroner, blir detta atomens yttre skal och elektronerna blir valenselektroner, alltså skalet fylls.
Beryllium, Be. Beryllium är en alkalisk jordartsmetall (oädel, så klart) med fyra protoner och elektroner (alltså atomnummer 4) och är väldigt lik aluminium i vissa avseenden. Atomen befinner sig i grupp och period nummer 2. Beryllium är ett ovanligt grundämne som oftast förekommer koncentrerat i beryll (eftersom det har 2 valenselektroner och inte har ett fullt yttre skal), en ädelsten och råvara som används i framställning av beryllium. Beryll finns i olika varierande färger, t.ex. grön (smaragd) och blå/blågrön (akvamarin) och mer sällsynta färger; gul, violett och rosa.
Grundämnet har få egenskaper; det är en hård och lätt aluminiumliknande alkalisk jordartsmetall som skiljer sig från de andra alkaliska metallerna (och det flesta jordartsmetallerna) på det sättet att den inte ändrar färg över låga p.g.a dess intensivt joniserade karaktär. Beryllium har en smältpunkt på 1278 °C och kokpunkt på 2970 °C.
Beryllium upptäcktes år 1798 av fransmannen Louis Vauquelin och framställdes för första gången år 1828 av Fredrich Wöhler (och dels av Antoine Bussy) genom att reducera klorid (BeCl2), till beryllium, m.h.a kalium. Nu används beryllium främst till metallegering för att få fram lättmetaller (t.ex. med koppar, som skapar berylliumbrons), i röntgenrör och kapsling i kärnreaktorer.
2.
Alkalimetaller är silvriga och har en metallisk glans, de har bara en valenselektron, de leder ström mycket bra, de är mjuka och har en låg densitet. Metallerna som ingår i denna grupp är Litium, Natrium, Kalium, Rubidium, Cessium och Francium. Ämnena har en valenselektron som de vill få bort och därför lätt reagerar med andra ämnen som t.ex. halogener, som bildar salt. En reaktion med vatten skapar vätgas. Deras vattenlösning (efter vätgasutveckling) är basisk, det är här namnet kommer ifrån då alkalisk är i princip är en synonym för basisk.
3.
Grupp: lodrät gruppering av grundämnena. Grundämnena i en grupp har samma antal valenselektroner och därför oftast samma egenskaper. Ett undantag är dock helium som har satts i respektive grupp för att det är en ädelgas med fullt yttre skal, man vill alltså gruppera alla ädelgaser i en grupp. Grupp nummer ett är alkalimetaller där ämnena har en valenselektron.
Period: vågrät gruppering av grundämnena. Grundämnena i en period har samma antal
elektronskal. Väte och helium ingår i period nummer ett och har alltså ett elektronskal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar