Etiketter

fredag 4 april 2014

NO Redovisning - Mobiltelefoni


Våran Keynote:
(Den urusla kvalitén på videon går tyvärr ej att åtgärdas)

Våra oraffinerade anteckningar/manus:

En radiotelefon använder sig av signaler som skickas till basstationer som vidareför signalerna. Förut användes analoga signaler, som telefonstolpar. En stor utveckling var indelningen i celler. En cell är ett område där en basstation ligger. När man placerar ut cellerna ser man på dem som hexagoner så att det ska vara lättare att inte skapa överlappningar. Det gjorde att basstationerna inte behövde lika stor kraft till sändningen och det blev bättre uppdelning.
Basstationerna är radiostolpar som tar upp signaler från telefonerna och skickar ut dem till satelliter som letar upp vad/vem det är man söker och skickar vidare signalen till den basstationen i det området, eller vidare skickar t.ex. ett samtal till telefonen inom basstationens cell. Det är olika bolag som äger varje basstation och säljer då ut signaler vilket gör att det kostar när man ringer/surfar på internet. Bolagen kan då även sälja ut signaler tillandra företag mm. När man ringer till någon är det mobilväxeln som tar upp signalen och skickar den åt rätt destination. En basstation.


Fördelar med mobiltelefoni är att man kan hålla kontakten och snabbt skicka medelande till varnadra. Det underlättar på jobbet och vardagen. Vi kan lättare ta fram information och vi bär med oss kartor, information, kamera, spel, nyheter och nästan allt man kan önska i en liten plastlåda. Och de blir bara mindre och effektivare (åtminstone effektivare heu heu). Mobiltefoni ger även nya jobbmöjligheter. Som mobil service mm. Det kan hjälpa att sänka arbetslösheten eftersom det är så många som har mobiler nu, och då kan man ha hjälp av fler anställda. Och det är inte heller en så lång utbildning.


Nackdelar till det är att vi blir beroende av dessa apparater. De flesta förlitar sig för mycket på att ringa till andra och ha Internet uppkoppling. Vi blir mindre sociala om vi t.ex. spelar spel eller annat på mobilen. Vi rör oss inte lika mycket eftersom man kan gå ut och sitta med mobilen istället för att t.ex. spela fotboll. Det gör oss lata och bidrar med att fler rör sig mindre och blir fetare. Det drar även mycket på resurser. Det är många som ska köpa “den senaste modellen” och slänger sedan sin gamla mobil. Det är bra att vi återvinner mobilerna, men det bidrar med koldioxidutsläpp. Och vissa  företag gör deras mobiler fragila för att folk ska köpa fler av dem. Att ladda mobilen tar även energi. Det är inte så mycket per telefon, men sen måste man även tänka på att det finns fler mobiler i världen som används än vad det finns människor.


Konsekvenser av ekologiska, ekonomiska, etnicka och socialla aspekter.
Socialla konsekvenser: Vi har börjat kommunicera med varandra via mobilerna och mindre i verkligheten. Det gör oss mindre sociala och gör även att vi inte rör oss lika mycket eller går ut, för vi kan sitta inne och prata med varandra.



Ekonomiska konsekvenser: Vi lägger sammanlagt mycket pengar på mobiltelefoner, abonnemang, tillbehör mm som annars hade kunnat gå till andra bättre eller viktigare saker.


Ekonomiska konsekvenser: Mobiler har blivit mindre vilket slösar mindre material.


Etiska konsekvenser:



__________________________________________________________________________
Förr var problemet brist på vila, nu är det brist på rörelse, liksom, ALLVARLIGA FETTMA-PROBLEM  (beror mest på internet men aja)
^lägg till detta om du vill


ger också nya arbetsmöjligheter, typ telefonservice


btw, Det bidrar inte precis till fasansfullt mycket koldioxidutsläpp men man slänger ofta mobiltelefoner när bara en liten komponent är skadad, som då är dåligt för miljön och plånboken eftersom man slänger bort massvis med funktionerande komponenter.






(Skriv om basstationer, hur bolag, carriers, äger stationer och säljer platser åt andra, så de liksom tjänar pengar)
Vad är en cell?



Martin Cooper
IBM Simon Personal Communicator - den första smarthphonen





Mobiltelefonens utveckling
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mobiltelefoni








Manus (Mitt (Alexander Bs))_____________________________________________________mobiler_utv.jpg


Den första mobiltelefonen  Börja med bild på den första telefonen i världen, bilmobil, marty med telefonen
Vi i Sverige var en av de första som började med mobiltelefoni och nät, vi har nämligen väldigt utvecklade nät och god infrastruktur, där telefon och data-trafiken ingår. Idén om mobiltelefoni fanns redan i början av 1900-talet. Men fram till 1973 fanns bara mobiltelefoner inbyggda i bilar och andra fordon. Efter detta skapades den första mobila telefonen. Den första verkligen mobila handhållna mobiltelefonen skapades av Motorola år 1973, den vägde 1,1 kg och var begränsad till 30 minuters prattid tills man fick ladda den i 10 timmar. Kul. Detta var en prototyp som var först i serien av DynaTAC-mobiler gjorda av Motorola. Ett decennium och 100 miljoner USD senare, år 1983, var mobiltelefonen ute. Nu kunde man prata i 1 timme och den var mindre och lättare! Men man behövde fortfarande ladda den i tio timmar. Andra prototyper skapades också under åren 1973-1983 av bl.a andra företag som t.ex. Ericsson.



På bilden: Första telefonen skapades år 1849 (bilden ej relaterad) av Antonio Meucci. Alltså inte av Alexander Graham Bell, detta är dock fortfarande debatterat. Det sägs också att Charles Bourseul uppfann telefonen.


På bilden 2: biltelefon, och mobil biltelefon.


På bilden 3: Martin “Marty” Cooper, “fadern av mobiltelefonen” och den första handhållna cellulära mobiltelefonen i DynaTAC-serien.
Han var den första personen i världen som pratade i en handhållen mobiltelefon offentligt.







1G
Det första cellulära nätverket kallades för 1G och var analogt. Det kallades för Advanced Mobile Phone System eller AMPS. Det skapades i Japan år 1979 och spreds till resten av världen i början av 1980-talet. Mobilen som nämnts tidigare var den första mobilen som använde sig av 1G när den kom ut 1983. Ameritech var den första operatören som använde 1G. Numera kallas företaget för AT&T och är fortfarande aktivt som operatör. Senare, år 1990 ersattes det analoga  AMPS med en digital version, D-AMPS. Detta satte basen för och utvecklades till 2G. AMPS stängdes ner av de flesta operatörerna år 2009.


2G
2G kom fram i början av 90-talet och använde sig av ett digitalt cellulärt system i stället för analogt. Det fanns två olika system som “slogs” (fråga inte mig varför): det europeiska GSM standarden och den amerikanska CDMA standarden. GSM påbörjades år 1982 och kommersialiserades år 1991 som ersatte det analoga systemet här i norden (NMT, norska mobiltelefonisystemet, i grunden AMPS fast nordiskt) och bland andra europeiska länder. GSM står för Group Special Mobile. GSM används nu globalt förutom i största delen av USA. Man började med att arbeta på en ny standard inom mobiltelefonin (år 1982) och till slut skapades GSM. GSM införde tekniken roaming som gör att ens mobil kan automatiskt kopplas till en annan operatör som använder sig av samma sytem, alltså GSM. Ens uppkoppling är alltså dynamiskt, om täckningen försvinner kopplas man vidare till en annan operatör. Denna teknik fanns varken inom AMPS eller D-AMPS. GSM (och CDMA, mer om detta inom kort) introducerade SMS och SIM-kort. Ett SIM-kort (Subscribe Identity Module) är ett litet kort som fungerar som ett modem i en telefon utfärdat av en operatör. I kortet finns det elektroniska kretsar där information om ens telefonnummer, tjänster som ingår i abonnemanget och teknik för krypterade samtal förvaras. GSM fanns från början bara i storstäder, fast med tiden började ersätta den föregående, antika tekniken; NMT (eller AMPS för de feta amerikanerna).


Alla operatörer i USA förutom AT&T (oh the irony) och T-mobile använder sig av CDMA. CDMA är en förkortning av Code Division Multiple Access. CDMA är en annan teknik som varken använder sig av TDMA (time division multiple access) eller FDMA (frequency divsion multiple access). Kanalerna (som är kopplade till samtal) används alltså oberoende av varandra både i tid och frekvens (oftast) jämfört med GSM, där kanaler kan använda sig av samma frekvens men annan tidsfrekvens. Samtalen tilldelas alltså inte en tidslucka på en viss frekvens, som de gör inom GSM. Kanalerna, delas istället med hjälp av frekvenshopp (FH-CDMA) eller via multiplikation med en kodsekvens (som kallas för DS-CDMA, Direct Sequence-CDMA).



3G
3G är en nyare och mer avancerad version av GSM som tillåter snabbare överföringshastigheter av data (upp till 2 Mbps, 384 Kbps för mobila system) för olika typer av tjänster som t.ex. videosamtal. 3G är baserat på ett annat system: UMTS, (Universal Mobile Telecommunication System) som nämnts tidigare möjliggör detta systemet nya tjänster som man inte hade tillgång till förr. UMTS innebär bredbandig och är baserat på paketdata, som betyder att man kan vara uppkopplad hela tiden men betala bara för den paketdata som överförs. UMTS är baserat på 2:a generationens GSM men är inte helt tillgängligt i alla länder, även om det kom ut i slutet av 90-talet (för fan, 4G är redan här, get on our level liksom). Detta är förmodligen p.g.a basstationernas kostnad. Problemet med 3G är bl.a att det inte har den bästa täckningen eftersom det sänds på höga frekvensband (detta syns speciellt inomhus) och ibland kan vara oåtkomligt.


4G
4G är den fjärde generationens mobilkommunikation och erbjuder överföringshastigheter upp till 100 Mbp/s som innebär ultrabredbandig. 4G kom ut år 2009. 4G är till grunden 3G men som ska som minst erbjuda 100 Mbps överföringshastighet för mobila användare och 1 Gbps för stationära. Som många tror är LTE (Long Term Evolution) inte samma sak som 4G, utan ett steg innan införelsen av 4G. LTE kallas nämligen också för “3.9G”. LTE erbjuder överföringshastigheter upp till 100 Mbps nedströms och 50 Mbps uppströms för stationär användning, som alltså inte når kraven för 4G, även om media och operatörer använder begreppet 4G när de menar LTE.


Mobilens utveckling (ha en bild på en gammal och en ny telefon eller den ovan, med alla stora till små)
Den mest självklara utvecklingen är storleken (demonstration). Telefoner har minskat och minskat i storlek, ända fram tills nu. Nu kräver man större skärmar för att optimalisera, förenkla, och för att kunna använda pekskärmar på lite nyare sätt, alltså har det inte så mycket med utveckling och göra. Med hjälp av mer avancerad teknik används mobiler till inte bara ringning men också läsa mejl, söka upp information, hålla sig uppdaterad om nyheter och nya trender på sociala nätverk mm. Som nämnts tidigare har mobilnätverken utvecklas som då tillåter en att SMS:a, videosamtala och skicka bilder och video mellan varandra p.g.a snabbare och effektivare användning av överföring av data.


Varför?
Mobiltelefoner har blivit mindre p.g.a utveckling av transistorer och kretsar (delar av telefonen som skickar signaler mellan moduler och andra komponenter men som också fungerar som antennen i ens mobiltelefon).
Visa bild på en gammal telefon med en stor antenn och jämför med mattes mobil.
Moderkort har också med tiden blivit mindre, p.g.a mer avancerad teknik
Bild på ett kadmiumbatteri och litiumjon-batteri
Storlekens minskning beror också på batteriernas minskning. Förr använde man (nickel) kadmiumbatteri, dessa var inte lika effektiva som de nuvarande och behövde användas fullt ut innan laddning (laddning till 100%), om man använde 5 procent, och hade 95 procent kvar, och sedan laddade mobiltelefonen användes bara dessa 5 procent i framtiden.
Batterierna vi använder nu i telefoner är litiumjon batteri som inte behöver brukas fullt ut innan laddning. Därför är “du måste använda batteriet  fullt ut innan du laddar det” -sägelsen en gammal skröna. Litiumjon batterier kan också ‘förvara’ mer energi därför kan dessa batteri vara mycket mindre än den föregående typen. Den har alltså mycket mer energi som kan förvaras per batteri-kubikcentimeter. Andra medverkande faktorer för minskning av mobiltelefonens storlek är mer avancerad teknik som på skyndar processen av undersökning, teknik, undersökningar och laborationer kostar allt mindre eftersom tekniken är mer tillgänglig, och till sist: slump och eller misstag. Till exempel: mikrovågsugnen, den var ett misstag, pacemakern, skrivaren, penicillin och fyrverkerier var också misstag. Världen drivs av misstag, alltså de som är bra… inte Ford Edsel eller Chernobyl-olyckan.


__________________________________________________________________________
Mobiler har blivit mindre p.g.a utveckling av transistorer och kretsar (alltså delar som skickar signaler mellan moduler, kretsar och komponenter, och funkar som antenner) och moderkort som med tiden har blivit mindre och mindre mha avancerad teknik.
Batteri har blivit mindre eftersom man har börjat använde lithium ion batteri, som kan förvara mer energi än de äldre typer av batteri som t.ex. kadmium, som man behövde bruka fullt ut tills det var dött, och sedan ladda. Mer energi som kan förvaras → storleken kan minskas, alltså mer energi per batterikvadratcentimeter.



Några andra faktorer för utveckling: mer avancerad teknik som påskyndar processer av undersökning och slump/misstag, som t.ex. mikrovågsugnen som var ett misstag.
en annan faktor: det kostar mindre, undersökningar och laborationer o sådant kostar allt mindre eftersom tekniken är mer tillgänglig.


Nämn detta i presentationen (kanskeee)
Andra uppfinningar som var misstag:

  • Röntgenstrålning (bilder)
  • Pacemaker
  • Den moderna skrivaren
  • Penicillin
  • Fyrverkerier
  • post-it notislappar
  • och massvis med livsmedelsprodukter som t.ex. cornflakes, chips och artificiellt socker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar