Måltidsplanering (VT-15) - Hamburgare

Klicka här för att se min måltidsplanering


bildkälla: https://flic.kr/p/5ZoRPP

Tinnitus

1. Tinnitus förekommer när håren i örkanelen lägger sig ner och ibland faller ut som kan skapa ett ringande, susande eller brusande ljud, beroende på person. Dessa håren står vanligtvis rakt upp i öronkanalen och svajar i rytm med ljudvågorna, om dessa då läggs ner så skapas det en viss distortion och man hör ett obekvämt ljud i öronen. Detta är i alla fall vad man tror.
2. Det kan vara ringningar, sus eller starka ljud, annars finns det många olika beskrivningar av ljudet; som ett brusande kylskåp, ljudet när man steker ett livsmedel, en dunkande fiskebåt, eller det brusande ljudet en TV eller radio avger när den inte har en signal. 
3. Ljuden kan påverka dagliga livet, man kan ha problem med att kommunicera folk eller utföra arbete där det ingår att lyssna mycket, som t.ex. musiker (om man har tinnitus ska man ändå inte vara i närheten av högt ljud). Det kan påverka koncentrationsförmågan och skapa sömnproblem.
4. Konserter, i en lägenhet om man bor i närheten av ett område där intensiv trafik förekommer ofta, byggzon, om man är på ett dagis (speciellt om barnen är i synnerhet dåligt uppfostrade) eller om man jobbar som snickare eller är i en slöjdsal ofta, alltså där man utsätts för högt ljud. Dessa ställen utsätter en för högt ljud, men inte på så lång tid (förutom på dagis och i slöjdsal), som är inte bara är det som behövs för att skada öronen; en långvarig tillvaro på ett ställe där relativt mycket ljud, som på fabriker, kontor där man pratar mycket eller en helt vanlig skola kan vara farlig för en person som vistas länge på respektive plats. Alltså är det ställen där högt ljud förekommer som man ska undvika, men man ska också undvika att vistas på vissa ställen för länge, om detta är nödvändigt ska man helst ha på sig hörselskydd för att inte utsätta sin hörsel för denna faran. 
5. Man kan också skada sig allvarligt av ett ”ljudbang”, om man t.ex. är i närheten av en nyårsraket eller smällare och därmed får en extrem dos av ljud på en kort tid som skadar öronen. För lite ljud kan också skada hörseln, eftersom det är viktigt att få in en specifik dos av ljud varje dag, då t.ex. en transition från lite till mycket ljud på en kort tid kan också skada öronen allvarligt även om dessa skillnader är på låg ljudnivå.
6. Det varierar, om det är väldigt högt och är känslig för mycket ljud som man utsätts för på en konsert kan hörselkåpor vara ett optimalt alternativ, eftersom de blockerar mycket ljud och förvränger inte ljudet så mycket som öronproppar. Dock kan musikproppar vara ett bättre alternativ om man vill höra mer, eftersom de blockerar mindre ljud och dämpningen kan kontrolleras mycket lättare. De är också bättre för rörlighet och kan inte falla ur lika lätt som hörselkåpor som kan vara viktigt för folk som går på diskotek och vill dansa eller röra på sig mycket. Detta nämnda resonemanget kan man också applicera för en som arbetar på en konstruktionszon, där bullerljud kan skapa väldigt mycket obekvämlighet, därför kan hörselkåpor vara det bästa alternativet. Eftersom man inte bryr sig lika mycket om estetik eller rörligheten kan detta vara då alternativet som man ska sikta på (hörselkåpa), men om man rör på sig mycket på arbetet och/eller har en skyddshatt på sig borde man kanske överväga andra hörselskydd som vanliga proppar eller individuella öronproppar om man söker efter mer bekvämlighet och vill betala den där extra tusenlappen. Så det beror på ens personliga preferenser, standard och vad man prioriterar mest.
7. deciBell.
8. 3 dB.
9. Ljud över 85 dB är farliga för ett friskt öra (och bör därmed undvikas), och om man utsätts för mer än 85 dB i åtta timmar per dag kommer ge skador. 190 dB är det högsta ljudet som kan uppnås i luften, om man utsätts för ett sådant ljud kan det för vissa innebära omedelbar död eftersom ett sådant tryck kan stoppa hjärtat och kan skada andra vitala organ. Vår samtalsnivå ligger på ungefär 60 dB. En genomsnittlig rockkonsert kan utsätta en person för lika mycket ljud som ett startande jetplan med ett avstånd på 100 m.
10. Nej, det spelar ingen roll om man tycker om ljudet mer eller mindre än ett annat, om en rockkonsert utsätter en person för lika högt ljud som en konstruktionszon så spelar det ingen roll.
11. Man ska inte stå för nära högtalarna, spela i en lokal där väggarna kan dämpa ljudet relativt väl (betongväggar och andra släta och hårda ytor är dumma alternativ), spela utan amplifikation, alltså enbart akustiskt när du repar, och ha på dig hörselskydd. Hörselskydd kan, som nämnts tidigare, eliminera skadan totalt, men det är viktigt att inte öka volymen om man har på sig öronproppar för det minskar effekten och utsätter andra för skada. Du ska inte heller ta ut öronpropparna eftersom det kan leda till ett ljudbang, och allvarligt skada öronen. 

Preguntas al Argentina

¿Qué lengua hablan en Argentina?
¿Cuantos habitantes vive en Argentina?
Dices tres países que limitan con Argentina

Frågor angående nyhetsartikel och reportage

”Ask.fm spärras på skolor efter nätmobbning”

a) Vad tycker du om metoden att spärra sidor på internet?

Jag tycker att det är ganska onödigt, eftersom man fortfarande kan använda mobilnät eller VPN - med lite större erfarenhet - för att få tillgång till icke spärrade sidor. Det kommer alltid fram nya sidor och man kan inte blocka varenda en som uppstår, och om du gör tvärtom, alltså att blockera allt och enbart låta en att gå in på vissa sidor, kommer man inte kunna söka information på icke-tillåtna men helt pålitliga sidor.

b) Vilka tecken på att det här är en tidningsartikel finner du?

Det finns en byline

Det finns en titel

Det finns en index

Den har mellanrubriker

Den har citat från vittnen

Den är skriven objektivt, med inga åsikter från skribenten

Artikeln skildrar en 

Den följer ”glasstrutmodellen”, där artikeln är indelad i segment som kan skalas av och ändå inte leda till att vital information försvinner eller att det blir något fel i texten. Artikeln tunnas också ut gradvis mot slutet och ger lite mindre intressant information om storyn. 

c) Tänk er att du har ett 8-årigt syskon. Formulera de fem viktigaste reglerna för ditt syskon när det gäller internet och vad hen ska tänka på.

-Dela inte privat information som kan användas mot dig

-Var inte otrevlig mot andra personer

-Lägg inte up provocerande saker

-Utsätt ingen för kränkning, låt inte en annan göra det mot dig själv

-Var varsam när det gäller vilka sidor du går in på

-Förvänta dig inte att allt på internet är sant

-Lägg helst inte upp bilder på dig själv

”Var sjätte tioåring mobbad på nätet”

a) Hur tycker du att man ska arbeta för att stoppa nätmobbning?

Det är svårt att stoppa nätmobbning med tanke på att internet finns och kommer alltid finnas, och om det finns är det åtkomligt oberoende på vilka säkerhetsåtgärder som ställs (inom rationella marginaler, inte spränga en databas eller en annan åtgärd i samma magnitud). Men för större sidor, som typ Facebook, kan man då ha nedskrivna regler i ”terms of use” att man inte får lägga upp kränkande material, och att åtgärder kommer verkställas om man gör detta. Dessa regler behöver då också framgå lite tydligare, då de säkert finns på vissa sidor men ignoreras eftersom det är inte många som bryr sig att läsa dessa omständigheter, helt enkelt. Det kan också vara system som försäkrar att yngre användare inte kan acceptera ”vänförfrågor” från okända personer.

b) Vilka tecken på att det här är ett reportage finner du?

Det har obligatoriska delar som byline, titel (lockande) och en ingress

Skribenten har med många intervjuer från personer som ämnet angår

Det handlar inte om en aktuell händelse, utan en längre undersökning.

Skribenten skildrar och reflekterar över denna studien djupt då genom att ha med intervjuer och beskriva ämnet på djupet med så mycket fakta som möjligt men också andra delar som konsekvenser, följder och anledningar.

c) Sammanfatta reportaget och dess viktigaste budskap i 10 meningar.

Reportaget handlar om nätmobbning i främst yngre åldrar. En stor andel 10 åringar mobbas, där flickor blir utsatta mest, och blir oftast mobbade angående utseende. Detta leder till att antalet flickor med dåligt självförtroende ökar, och en negativ syn av ens kropp bildas. Runt 16% av 10 åringar har också blivit mobbade på nätet. Detta är något som man inte förväntade innan undersökningen fördes, även om lärarna var övertygade att mobbning inte var så vanligt i denna låga ålder, speciellt att unga använder sig av nätet så mycket. Även om denna siffran är sann så visar det sig att få 10 åringar vet om att nätmobbning är vanligt och att många blir utsatta. Denna mobbning kan då betona utseendet - som nämnts tidigare - men speglar också det som händer på skolgården. Kränkningarna kommer då i form av hot via sms och filmklipp.

Alltså har man då kommit fram till att mobbning förekommer även i yngre åldrar, och en stor del av det förekommer på nätet. Detta är ett stort problem som bör stoppas.

Laborationsrapport - Uppkomst av ljus

Hypotes:

1. När man tillför en atom ljus/energi hoppar en elektron ett skal ifrån atomens kärna och därmed måste atomen avge ljus. Det fungerar också åt andra hållet när en elektron hoppar ett skal närmare atomkärnan, och därmed måste ta emot ljus.

2.  Olika ämnen/atomer, har olika stora atomkärnor och olik elektronmängd och därmed avger olika mycket energi som påverkar fotnoternas våglängd, och därmed färg.

3. Detta beror på vilket objektiv du tittar på ljuset med, olika form på glaset eller det genomskinliga materialet leder till olika former och brytning på strålarna, där vatten ger bågar och prismor t.ex. ger raka linjer.

4. Man kan lära sig vilka ämnen och vilka kemiska reaktioner avger vilka färger i ljusets spektrum. Värme, alltså förbränning av energi, ger ut infraröd strålning som man kan se via värmekameror som man kan studera biologiskt liv med i tuffa miljöer. Man har också lärt sig med vad vissa stjärnor består av, där t.ex. koppar ger av en grön färg vid förbränning, etc. 

Materiel:

-Färgpennor i alla regnbågens färger 

-Spektroskop

-Glödlampa

-Lysrör med olika sorters gaser

-Högspänningskälla

-Stativ

Utförande:

1. Använd spektroskopet för att undersöka en glödlampa och ett lysrör
2. Rita av spektrum på papper
3. Upprepa samma process med lysrör, rita av färgspektrum återigen.
4. Upprepa med lysrör med olika sorters gaser.
5. Jämför resultat.

Resultat:

(se papper)

Slutsats:

1. Min hypotes stämde delvis, fråga två, där det egentligen är storleken på elektronhoppen som påverkar ljusspektrumet, men ökad mängd av elektroner kan öka mängden med hopp och därför sannolikheten för olika hopplängder. T.ex. väte har mycket korta hopp, eftersom röd har långa våglängder och låg energiintensitet, plus några blåa/lila, alltså längre hopp som inte förekommer så ofta. Annars stämde i princip allt, dock var svaren på frågorna lite mer generella.

Svar på frågor: 

1. När man tillför en atom ljus/energi hoppar en elektron ett skal ifrån atomens kärna och därmed måste atomen avge ljus. Det fungerar också åt andra hållet när en elektron hoppar ett skal närmare atomkärnan, och därmed måste ta emot ljus. Desto fler elektroner som utför detta hopp desto starkare blir ljuset.
2. När en elektron hoppar tillbaks ett antal skal (som är förutbestämt för diverse atomer) avger det ljus, som nämnts tidigare. Desto längre hopp desto mer energi ges ut, desto större energiintensitet har fotonerna som bidrar till en kortare och mer intensiv våglängd. Alltså dikterar avståndet av detta hopp vilken våglängd ljuset har och därmed vilken färg (blå/lila/indigo/violett kräver mer energi, alltså kortare våglängd, än röd och orange som har mycket längre våglängd).
3. Det finns tre olika typer av ljusspektrum; kontinuerligt, linje- och bandspektrum. Ett kontinuerligt spektrum innehåller alla färger i regnbågen (som vi kan se + några våglängder till) som ”flyter” över varandra, detta skapas när t.ex. en metall värms upp och börjar glöda. Eftersom elektronerna förflyttar sig fritt i metallen och inte har distinkta skal att hoppa mellan (eftersom alla metaller är grundämnen där atomerna har kovalenta bindningar). Ett linjespektrum (se Helium på övre bild) skapas enbart av upphettad gas uppbyggd av enstaka atomer under lågt tryck. Här är många olika färger möjliga att skapas, som är bestämda för respektive atomer, och bryts till en emissionslinje som syns i linjespektrumet. Det sista är ett bandspektrum, detta förekommer när en ljuskälla med ett kontinuerligt spektrum lyser genom en kall gas under lågt tryck som bidrar till att vissa våglängder absorberas i gasen. Ett bandspektrum bildas också av gaser som byggs upp av molekyler. Ett lysrör avger ett bandspektrum.

4. Man kan lära sig vilka ämnen och vilka kemiska reaktioner avger vilka färger i ljusets spektrum. Värme, alltså förbränning av energi, ger ut infraröd strålning som man kan se via värmekameror som man kan studera biologiskt liv med i tuffa miljöer. Man har också lärt sig med vad vissa stjärnor består av, och sedan i vilken fas av fusionsprocessen de är i. Man kan också jämföra olika spektrum och säga om en gas består av enstaka atomer eller är uppbyggd av molekyler, man kan också, med vidare beräkningar, ha en uppfattning om hur många elektroner och elektronskal diverse atomer har. 

Felkällor:

-Trubbiga färgpennor ledde till felaktig möjlig illustration av respektive spektrum.

-Inte rätt nyans av färgpennor

-Vissa ämnen som krävde hög spänning hade ljusspektrum som var svåra att urskilja med spektroskopet (t.ex. väte).

-Eftersom väte krävde mycket hög spänning var det svårt att se ljuset som det avgav som därmed betydde att vi fick stå närmare stativet. Detta kan innebära en hälsorisk om någon skulle komma i kontakt med stativet.

Förbättringar:

-Vässade pennor i fler nyanser (också fler så att vi inte behövde turas om över en specifik penna)

-Användning av ett säkrare stativ, t.ex. med ett hölje på.

-Ett mer avancerat spektroskop för en mer detaljerad bild + kamera (då det kunde vara en svårighet att memorera spektrernas utseende utifrån den första observationen).

-Ett mörkare rum för ett lättare kunna urskilja spektrerna.

-Nyare tuber, eftersom tidigare använde kunde vara smutsiga och därför bidra till att spektrerna blev förvrängda/svårare att se. 

Mi mañana

El miércoles, y en las todas dias laborados, me levanto a las siete menos veinte. Estoy en cama a unos cuarenta minutos, después busco para las ropas que después me pongo. Cuándo que me ducho, no es cada día, me ducho para cinco a diez minutos y después me pongo la ropa de mi selección. Desayuno a las siete y media y veo la tele, también, tanto tengo tiempo para. La comida consista un bocadillo con jamón y zumo de manzana para beber casi cada mañana. Posteriormente embalo mi mochila el ultimo vez, pongo las ropas exteriores y voy a escuela. 

Tarzan, Leo og Pigen - Ord

Danska	Svenska
Sad	Satt
Trappen	Trappan
Læste	Läste
Havde	Hade
Ven	Vän
Bog	Bok
Handlede	Handlade
Ikke	Inte
Klatre	Klättra
Træer	(pl.) Träd
Sagde	Sade
Korokodiller	Korkodiler
Lege	Leka
Kæreste	Käraste
Hele	Hela
Snakker	Snackar
Ud	Ut
Behøver	Behöver
Hende	Henne

Liknande ^

Olika v

Danska	Svenska
Piga	Flicka
Dreng	Pojke
Löb	Lopp
Kone	Fru
Kede sig	Ha tråkigt
Lavet af	Gjord/tillverkad av
Bagefter	Efteråt
Skete	Inträffade
Almindelig	Allmän/normal
Lomme	Ficka
Tæve	Ta/fånga
Haven	Trädgård
Sagtens	Självklart
Smuk	Vacker
Meget	Mycket
Skør	Galen
Alligevel	Ändå
Skuffet	Besviket
Begyndte	Började

Skeleton on the dunny (mate) - Vocabulary

1. Weeds - Ogräs
2. Dunny - toalett
3. Magnifying glass - förstoringsglas
4. Collapse - kollapsa
5. Strings - strängar 
6. Spade - spade
7. Will - testamente 
8. Fault - fel
9. Valuable - värdefull
10. Cobweb - spindelnät
11. Moaning - stönande
12. Moonbeams - månstrålar
13. Icing - glasyr
14. Startled - uppjagad
15. Handkerchief - näsduk
16. Pond - dam 
17. Sewer - avlopp
18. Harmless - menlös
19. Clacking - smällande
20. Fade - förtvina

Språkfrågor!

Jakten på språket - svenska

1. När grundades Svenska Akademin?
2. Hur många officiella minoritetsspråk har vi i Sverige?
3. Vilka är dessa?
4. När fick vi dem? 
5. Vilka två svenska slangord som nämns i sången har ett engelskt ursprung?
6. Var talar man meänkieli? 
7. Vad är en nomad? 
8. Vilket kriterium måste ett visst språk uppfylla för att det ska bli ett officiellt minoritetsspråk i Sverige?
9. På vilket sätt är det onormalt att vi i Sverige har officiella minoritetsspråk? 
10. Vad är typiskt för det persiska språket, farsi?

Portal s.103-105

1. Vilka språk härstammar från urnordiskan respektive finsk-ugriska (exklusive Ryssland)? 
2. Vilka är våra fem officiella minoritetsspråk i Sverige? 
3.  Vad är bokmål för språk? 
4. När och varför skapades nynorsk? 
5.  Vad betyder ordet ”nomad”? 
6. Vad menas med ”lömska ord” och ”falska vänner”?

Bild - utvärdering

Syftet med detta arbetsområde var att presentera och förstärka ord, känslor, på papper, bild, video m.m. (det finns få begränsningar). Man ska tänka på allt från material, teknik, färger och stilen på bokstäverna för att verkligen förverkliga den känslan via ens egna händer på det mest kreativa sätt möjligt. Ett exempel är ordet ”kyla”, där man kan t.ex., om man väljer att rita bilden på papper, ha en blå isig bakgrund med bokstäver som nästan fryser, som man kan fånga genom att ge de en ”darrande” effekt, stelhet men också tillbehör som kanske halsdukar, mössor och vantar. Det gäller alltså att låta kreativiteten flöda. 

I detta fall valde jag orden ”lek” och ”rädd”. Det var inte svårt att föreställa sig hur bilden med ordet ”lek” skulle bli upplagd, jag tänkte att bokstäverna skulle vara färgglada och leka utomhus. Jag såg ett träd, där två små bokstäver lekte kurragömma vid, och en större som åkte i en stereotypisk däckgunga som via ett rep hängde i trädets gren. Däckgungor är inte vanliga i Sverige, men är en del av lekens kvintessens i sig, och väldigt vanlig i t.ex. USA. Själva projektet skulle bli illustrerat på ett papper, ritat med pennor. Detta valet gjordes p.g.a enkelheten och att fokuset skulle läggas på vad bokstäverna gör och deras egenskaper, men om man utvecklar tanken så är det lätt att rita en väldigt färgglad bild med pennor, som då symboliserar glädje och barnlek. För att utveckla detta ännu mer, om jag hade mer tid, kunde jag testat att rita bilden som om det var ritat av ett barn, alltså med krokiga linjer, färg utanför de utnämnda områden, använda mig av kritor, lite mer primitivt tecknande av 3D-former. På detta sätt skulle inte det som subjektet illustrerar ha temat ”lek”, utan också själva uppbyggnaden av det och ’andan’ av det. Eftersom lek är ett väldigt övergripande uttryck med en mångfaldig förklaring, där det finns många objekt och känslor inblandade som går att illustrera, kunde det alltså finnas många olika sätt illustrera bilden, som då kan betyda många möjligheter men också svårighet att välja. För mig var det dock rätt lätt, så arbetet gick ner i att utföra det på ett bra sätt. 

Mitt nästa projekt, som inkluderar ordet ”rädd”, hade många fler steg i sig, där många detaljer är väl genomtänkta och går ihop till en kuslig presentation. Här tänkte jag annorlunda och vill illustrera bilden på ett mer kreativt sätt än en teckning ritad med pennor på ett papper. Från början tänkte jag på hur man känner sig när man är rädd, känslorna kan då variera mellan aggressiv och pumpad med adrenalin och hopkrympt för att ta så lite plats som möjligt. Därmed valde jag det man mest förknippar med rädsla, alltså det andra alternativet. Bokstäverna skulle vara tunna och hopkrympta i en av hörnorna i ett djupt mörkt rum, med en liten ljuskälla som lyser direkt på bokstäverna för att det ska vara möjligt att urskilja dessa. Detta ger också en effekt av att bokstäverna, alltså själva objektet, är i centrum och känner sig utsatta, som kompletteras av andra aspekter i projektet (nämns senare). Jag tänkte mig att projektet skulle vara en bild, rummet i bilden skulle vara en djup låda, ljuskällan skulle vara en liten lampa som lyser på ordet via ett litet hål och bokstäverna skulle vara pipränsare, p.g.a dess tunnhet (och potentiell förmåga p.g.a lätthet, alltså om man sätter fart på dem).

Material för projektet ”Lek”:

-Kritor, vanliga färgpennor och tuschpennor i flera färger.

-Vitt A4-papper

Här måste jag tänka på att använda mig av pennorna på ett barnsligt sätt, fånga in glädjen och lekfullheten i bilden. Här måste jag testa mig fram för att se vilken typ av penna passar bäst för att få den mest optimala texturen och dimensionen i bilden.

Material för projektet ”Rädd”:

-Djup kartonglåda

-Svarta A3- och A4-papper (för en mörk insida)

-Sax

-Pipränsare

-Ljuskälla (lampa)

-Kamera

Här måste jag tänka på att fotografera från rätt vinkel, få till exponeringen och hitta och placera ljuskällan rätt.

Halvvägs genom arbetet

”Lek”

För detta projekt har jag inte ändrat mycket då alla ändringar förekom mest under tiden då jag gjorde skissen, alltså vid första lektionen. Jag gick från vanlig gunga till däckgunga, för att få med ett träd där man lätt kan illustrera hur resten av bokstäverna leket kurragömma. Färgpennor var det mest optimala valet för att färglägga bilden, då jag valde att rita bokstäverna tredimensionellt för att de skulle se lite mer ”mänskliga” ut, och därmed kräver lite skuggning som underlättas med färgpennor. Med den tekniken jag ritade gjorde färgpennorna så att bilden var lite mer luftig och lättare på ögat, dock skulle t.ex. kritor ge ett lager av barnslighet och intensivare färger om man använder de rätt. 

”Rädd”

Jag har ändrat mycket och lagg till flera idéer till detta projekt med arbetets gång, resultat blev alltså till slut annorlunda än vad ursprungstanken var. Jag har ändrat lite på exponeringen för att få de bästa bilderna, men valde till slut att göra slutresultatet i videoform. Eftersom jag upptäckte att lampan jag använde som ljuskälla hade ett ”blinkläge” såg det ut som att bokstäverna pulserade när jag riktade ljused mot dessa, de pulserade som ett adrenalinpåverkat hjärta, något som perfekt passar i detta sammanhang. Detta gav en större ”illusion” att det är observanten som ordet är rädd för, som redan tillfördes av konceptet med hålet, som ger en upplevelse att man tittar på ett offer, från utsidan, förlamat av rädsla som sitter hopkrympt i motsatt hörna. För att man skulle fatta ännu mer att man själv inte är offret, satte jag kameran i en sådan vinkel så att man såg ner på bokstäverna. Jag lade också till en ”Ken Burns”-effekt (inzoomning), egentligen av misstag från början, så att det ser ut som att personen på andra sidan kameran långsamt närmar sig offret för att eventuellt attackera. Självklart lade jag också till hjärtslag, så att man hör hur skrämd offret, objektet, är, som var min avsikt att göra när jag valde videoformat. 

Jag valde att inte sätta fart på bokstäverna eftersom ”förlamning av rädsla” var en bättre substitut för ”darrande av skräck” vid detta sammanhang, alltså åsynen av något hemskt eller ens  hemska dom.

Några nya problem har ej uppståt, de föregående problemen blev lösta och jag har kompletterat/förbättrat det som jag kunde göra då jag från början hade en fast plan på båda arbeten; jag visste exakt hur det första projektet skulle se ut innan jag började rita och planen för den andra var lika uppenbar som den första och lika felfri. Det ända som uppstod var inte exakt ett problem men något som var en liten irritation för mig var ljuset och hjärtslagen som inte kunde synkroniseras fullt ut, eftersom ljuset inte pulserade i samma slag som ett hjärta (alltså två på varandra följande slag, förmak och kammare). Jag kunde lösa detta genom att försöka simulera dessa distinkta slag genom att sätta på och av lampan i denna takt och sedan öka hastigheten på klippet. Dock skulle kamerans rörelse översättas till ännu mer irriterande ryckningar, så det spelar ingen roll, det duger ändå. 

Klart arbete

Arbetena blev precis så jag tyckte att det skulle bli, alltså ganska bra planering. Undantaget är då att ena projektet blev gjort i videoformat istället för bildformat och att bokstävernas dimension ändrades i det andra projektet. Alltså gick allting enligt plan, men det som kunde förbättras gjorde jag under arbetets gång som ledde till att resultaten inte blev exakt likadant som min vision i början, något som är uppenbart och tyder på att arbetena utvecklades med tiden, till det bättre. Därmed kan jag inte säga att det var mycket jag blev missnöjd med i slutändan. Förutom det som jag nämnde innan, alltså hjärtslagen som inte var fullständigt synkroniserade med det pulserade ljuset, kunde jag lägga till en bakgrund till den första bilden. En blå himmel, grönt gräs och en skinande sol skulle ge bilden mer liv, men är inte precis obligatoriskt då det fundamentala fanns redan med, men det kunde alltså bli bättre. 

Det var inte mycket jag lärde mig ur tekniskt perspektiv, eftersom jag använde tekniker redan bekanta sedan tidigare. Jag lärde mig dock att det finns många sätt att uttrycka en känsla genom bild eller film. Jag fick också utmana min kreativitet, detta gällde speciellt filmen, där jag byggde konstant på arbetet med nya idéer.

"Lek"

"Rädd"

Klicka här för video!