Uppdrag Vardag
Framställning av vårt projekt!
Modulära energiförsörjningsenheter i vår vardag för effektivt energibruk!
Runt omkring oss finns det energi som tappas konstant, men också potentiella möjligheter att få in energi som avvisas eller inte betänks. Ute och orienterar och din mobil dör? Höga elräkningar? Energi som läcker och inte används i energiintensiva miljöer? Dessa sortens problem kan lösas av detta projekt. ”Uppdrag Vardag” är lika mycket ett initiativ som det är en uppfinning. Uppdrag Vardag syftar på att stödja användningen av solel i vår vardag men också att få in energi som läcker på gym, d.v.s. en energiintensiv miljö.
En effektiv solpanel kan konvertera runt 19%+ av solstrålningen till el (detta beror så klart på om solcellen är uppbyggd av block med flera eller en kristall, detta ändrar inte bara verkningsgrad men också prestandan i sämre omständigheter), som skulle vara mer en tillräckligt för att t.ex. ladda en mobiltelefons batteri, då t.ex. en iPhone 5:s effekt ligger på runt 5,45 W/h. Alltså om solcellen tar upp 1000 W/h från solen, konverteras 19% alltså 190 W/h till el. 190 / 5,45 ≈ 36, alltså kan du få runt 36 timmar av batteritid på en standard iPhone 5 om du har laddat din solpanel i en timme bortsett från den energin du tappar under laddningen av mobilen. Resultat kan variera beroende på solcellens storlek, mängden av sol, laddarenhetens amperetimmar (dikterar hur snabbt mobilen laddas), temperatur och fuktighet under laddning av solcell och hur och vad mobilen används till.
Nyare mobiltelefoner kräver mindre och mindre energi p.g.a den snabba utvecklingen av processorer, med en ungefär 20% minskning i energikonsumtion i den senaste generationen (mellan Qualcomm Snapdragon 800 och 805). Utvecklingen av mobila operativsystem, främst Android, är också en bidragande faktor då de optimeras allt mer som betyder att mindre kraftfulla processorer och grafikkort är nödvändiga.Därmed förlängs allmän batteritid och större batteri blir onödiga. Detta kompenserar för nackdelar som ofta tas upp som t.ex. batteristorlek, mängd av sol och faktumet att många mobiler ej har utbytbara batterier.
En till nackdel enligt vissa är att mindre solceller inte ger lika mycket energi som större. Personer som säger detta tar dock inte hänsyn till att den typen av ström som solceller skapar kallas för DC (Direct Current) och kan inte användas inom hushåll eftersom den bör konverteras till AC (Alternating Current) med hjälp av en växelriktare. Denna processen skippas under laddningen av batteri eller mobiler eftersom de redan använder sig av strömtypen DC och med detta kan spara 4-25% som man vanligtvis går miste om under processen. Detta är varför solenergi bör användas mer för vardagliga apparater, alltså ett effektivt alternativ i mindre skala.
Amorfiska solceller kan placeras på flexibla ytor och därför användas på jackor för att direkt ladda mobiler eller mobilbatteri för senare bruk. På grund av den nuvarande låga prestandan i denna typen av solcell ingår subventionering av forskningen på amorfiska solceller för vidare utveckling och möjlig prestandaförbättring. Kostnaderna av dessa små modulära solceller är inte mer än det man potentiellt kan gynna i effekt då jag vet från egen erfarenhet att priset på en solcellsladdare varierar mellan 400 och 700 kr, som är nära kostnaden av amorfiska solceller i samma skala, alltså mindre än det man tjänar i längden av att ladda ens mobil med solenergi.
Ett självförsörjande gym syftar på att ha cyklar, löpband och dragmaskiner (latsdrag, kryssdrag och andra, med hjälp av en dynamo, alltså en maskin som konverterar rörelse energi till elektromagnetisk kraft) som försörjer lampor, luftkonditionering och uppvärmning av vatten i duschar. Detta sparar inte väldiga summor av pengar men det gör en skillnad för och gynnar definitivt verksamheten. Det är det detta projektet handlar bl.a. om; att effektivisera de miljöer där mest energi tappas bort.
Enligt en viss studie tog det dock 80 elitcyklister för att försörja en brittisk familj och deras elektriska apparater i 24 timmar. Detta omfattade en brödrost, ugn, TV, lampor, kaffemaskin, datorer etc. Det visade sig att det tog tre cyklister för en TV, nio för en brödrost, 18 för en hårtork och 30 för en vattenkokare. Även om meningen med detta experiment var att visa hur mycket energi vi förbrukar dagligen visar det även hur svårt det är att driva ett hus med människokraft, men med tanke på att de försörjde ett helt hus ändrar på omständigheterna helt, därför gör detta inte så relevant. Det kanske inte är möjligt att försörja ett helt gym men det är effektiviseringen som räknas, med vidare utveckling kan också kinetisk utvinnas från när man släpper tunga hantlar och vikter. En teknik som kan användas är då piezoelektrisk energi från kristaller som t.ex. berlinit och kvarts. Utöver detta kan energin lagras (uppladdning av batteri) och användas under strömavbrott för en högre standard och tillförlitlighet i alla gym men också skickas tillbaks till elbolagen för ekonomisk vinst.
Enligt egen undersökning lyssnar runt 70% av vardagliga grymmare på musik under träning, speciellt vid löpning eller cykling, därför kan ett annat alternativ vara att ha en inbyggd laddningsdock i dessa maskiner för att ladda diverse elektriska apparater för att längre kunna lyssna på musik.
Avslutning
Det är inte bara storslagna idéer och uppfinningar i väldig magnitud som gör skillnad i vår miljö, utan också de finslipande mindre uppfinningarna. För att nå ett slutgiltigt mål i lösningen av energifrågan är det solidaritet och mindre förändringar i stora skalor som gör den genuina skillnaden. Desto fler, desto bättre. För att sammanfatta är detta ett initiativ som ska vägleda oss till en bättre vardag, att effektivisera majoriteten av det som går att effektivisera Vi behöver skillnad, och det kommer vi att få. Ta ställning för att vi ska få en smart vardag!
Källförteckning
( Hemsida - Datum av Publicering - Titel - Instutition - Länk - Datum av senaste besökande )
Källresonemang
Som inledning vill jag bara förmedla att varken artikelsök eller mediearkivet har fungerat utan att betala/skapa ett konto. Innan detta infördes hittade jag ändå den sortens information jag sökte efter och därför gör sidorna varken nödvändiga eller användbara i mitt arbete.
-Källa nr 1: ”Direct Current” - Artikel om elektrisk laddning på Wikipedia. Det är inte mycket att säga om titeln, den beskriver vad texten handlar om. Artikeln behövde jag för att bemöta ett motargument, så den skulle ha haft en större påverkan om informationen i artikeln var felaktig, ändå är detta en ganska låg chans då experter/entusiaster ständigt rättar artiklar på Wikipedia. Texten har uppdaterats den 22 september, alltså är den relevant och betyder att den har antingen rättats p.g.a ett fel eller för att ny information var funnen. Alltså är datumet av den senaste uppdateringen en positiv faktor. Wikipedia är en sida där vem som helst kan redigera artiklar, därför kan man inte säga vem som är den exakta skribenten då artiklar redigeras ofta. Dock är det administratörer och experter/entusiaster för respektive ämne som oftast redigerar, och alltid rättar, dessa artiklar (som nämnts tidigare). Alltså, till skillnad från vad många pedantiska individer hävdar, är det en mycket lägre chans att faktan är felaktig än sann. För att komplettera detta nämns också ungefär samma informaiton om likström (DC) i Bengts blogginlägg, alltså konfirmation av en utomstående källa, plus faktumet att faktan inte är baserad på siffror som är något man lätt kan få fel på (plus att artikeln är baserad på undersökningsbaserade böcker). Avsändarens syfte har inte ett sådant stort inflytande då alla artiklar på Wikipedia är menade att informera och låta personer använda de för att ta reda på information och som belägg för eget arbete, något som jag nu behövde.
-Källa nr 2: ”Generator” - Artikel om hur en dynamo fungerar på Wikipedia. Denna källan lik den förra, den faller i princip i samma kategori, som inte har någon påverkan på källans relevans. Vad som har påverkan på dess relevans är dock datumet då den sist uppdaterades, alltså den 26 juli 2014. Artikeln har inte varit uppdaterad på ett tag, men även om generatorer har utvecklats en lång väg spelar det ingen roll då jag bara använde faktan om hur en dynamo fungerar i grunden, något som definitivt inte har ändrats på sistone. Som tidigare sagts är avsändaren flera personer, då denna källa är av samma typ som förra, alltså något som har ett övervägande positivt inflytande på källans relevans. Detta gäller också avsändarens syfte, som är likadant som tidigare.
-Källa nr 3: ”iPhone 5 Battery Smaller Than Expected?” - Artikel på en teknikinriktad nyhetssida.
Källan använde jag bara för att få en bakgrund, nämligen hur stor effekt iPhone 5s batteri har för en liten jämförelse. Källan hittade jag via en enkel sökning via en allmän sökmotor för informationen jag behövde var inte en lång undersökning som jag behövde för ett avancerat argument, bara som ett litet belägg. Jag har också använt denna sida, Informationweek, tidigare, och vet att den är tillräckligt trovärdig för att få kort fakta från. Artikeln skrevs den åttonde oktober 2012, som var ungefär då iPhone 5 kom ut, alltså fullständigt relevant. Det är ingen spekulation då information om mobilen redan hade läckts sedan tidigare (som inte heller är spekulationer utan riktig information). Artikeln är skriven av en frilansjournalist/bloggare som är specialiserad i mobilteknologi och skrev texten helt enkelt för att informera folk (också för att relevanta stora nyheter får att folk besöker sidan, alltså = pengar). Skribenten är alltså inte fastställd expert utan frilansare, detta är alltså en person som man kan möjligtvis inte lita på, ändå är inläggen kollade så att de inte är felaktiga (oftast är det tusentals personer som pekar ut ett fel i kommentarsektionen) om källan skribenten har använt ger ut felaktig fakta. Jag valde främst källan för att det var en av de få källorna med måttlig säkerhet av trovärdighet som hade den exakta informationen jag sökte, ibland får man ta dessa risker.
-Källa nr 4: ”Hur mycket ger solceller per m^2?” - Blogginlägg på en privatpersons blogg. Detta är ungefär som föregående källa, jag behövde en enstaka siffra för att sedan utveckla till ett argument. Källan hittade jag via samma sökmotor, google, då detta är den mest optimala sökmotor inte när det gäller trovärdighet men antalet giltiga träffar, då jag behövde hitta en siffra som fanns nästan ingenstans. Det fanns säkert flera men denna källa var mest trovärdig då avsändaren, en privatperson med entusiasm för solel som jobbar på ABB Corporate Research sedan 1988 (alltså expert på kraftöverföring och sådan teknologi), fick sin information från en egen undersökning. Alltså finns det inte en stor risk för att källans källa är också felaktig, och jag kan verkligen inte tänka mig att denna person skulle medvetet publicera felaktig information (för det gynnar ingen) då syftet med texten var att besvara en enkel fråga, som man ser på både titeln och i introduktionen. Även om det publicerades två år sedan är informationen fortfarande relevant då tekniken inte har utvecklats så mycket.
-Källa nr 5: ”Qualcomm Snapdragon 805 performance review” - En artikel på en teknikinriktad nyhetssida. Källan hittade jag eftersom jag från tidigare visste vilka typer av processorer de senaste mobilerna har (stolt entusiast) och därmed bara behövde söka upp hur effektiv energiförbrukning av respektive processor var jämfört med äldre versioner (i detta fall QS 800) och därför kom till denna sida. Sidan var en av de få som hade informationen jag behövde (Inte ens Qualcomms egna hemsida hade denna information), som var den största anledningen till att jag valde den. Det finns säkert källor som har samma information med ungefär lika trovärdighet, men eftersom denna sida var den första med relevant information så är den också den bästa då googles sökträffar är sorterade inte bara efter relevans men också efter hur många visningar sidan får. Alltså är de mest populära/trovärdiga sidorna som oftast listas högst upp, bortsett från relevans. Kombinationen av att detta är en sida jag inte har använt tidigare, att artikeln publicerades ett tag innan denna processorn släpptes och att syftet med denna artikel var i princip att trycka fram ny information oberoende på om den är sann eller ej är inte särskilt roande, å andra sidan är avsändaren en erfaren teknikexpert (det hävdas att han har arbetat med detta i 17,5 år enligt ett senare inlägg skriven av honom) som har baserat informationen från Qualcomms eget tillkännagivande. Kommentarerna har jag också ögnat igenom och kan därmed konkludera att dessa siffror inte är fjäskande.
-Källa nr 6: ”Piezoelektricitet” - artikel som omfattar piezoelektricitet från Wikipedia. Denna källa är av samma typ som källa nr 1 och 2, alltså delar de flesta egenskaperna med dessa. Egentligen behövde jag bara den här artikeln för att få reda på några vanliga material som har piezoelektriska egenskaper då jag visste i princip hur piezoelektricitet fungerade sedan tidigare, som därmed gör datumet av senaste uppdatering fullkomligt irrelevant då fysikens lagar inte kan ändras på.
-Källa nr 7: ”Olika typer av solceller” - faktatext på en solcellsorienterad sida. På både texten och rubriken ser man att källan är en faktatext, alltså inga subjektiva åsikter eller objektiv jämföring av argument, utan en text med fakta rakt uppochner som är optimalt för detta arbete. Risken med detta är dock att man inte är säker vad denna faktan är baserad på eller vem/vilken typ av person som skrev den. Ändå är texten publicerad på en solcellsorienterad sida, alltså kan man konfirmera att det skrevs av i alla fall entusiaster, dock finns det en risk, som är dock betydligt liten, att faktan har förvrängts för att reklamera solceller med en avsikt att få folk att använda sig av denna teknik då ingen källa anges heller, något som man inte vill ange när man ljuger. Detta påståendet är ej så troligt då all fakta är rimlig och bekräftas även av andra källor. Avsändarens syfte är mer att ge information, ett belägg, för denna sidan som är gjord för att informera om solceller, precis som Wikipedia fast med enklare språk men mer detaljerat. Datum på artikeln anges inte men man kan bekräfta att hemsidan har uppdaterats senast 2012 som man kan ta reda på i en annan sektion av samma sida. Även om artikeln kan vara runt 2 år gammal är detta inte så relevant med tanke på att informationen jag använde handlade om hur olika solceller är uppbyggda, något som inte har förändrats sen dess. Det ända som kan utvecklats är verkningsgraden för amorfiska solceller, som är ändå inte så troligt med tanke på att sådan teknologi inte utvecklas gradvis konstant så som t.ex. processorers prestanda.
-Källa nr 8: ”How many cyclists does it take to power a hairdryer? The answer's 18, as one family discovered in a unique TV experiment” En nyhetsartikel om en undersökning tagen från Dailymail, den andra största dagstidningen i Storbritannien. Denna artikeln hittade jag när jag letade efter fakta om hur mycket energi cykling kan generera för att få reda på hur står förmån detta kan vara för ett självförsörjande gym. Nyhetsartikeln är inte exakt det jag letade efter men blev i viss mån ett ganska bra belägg för ett motargument. Det som har störst påverkan här är faktumet att artikeln kommer från en mycket populär tidning och är därmed skriven av en erfaren journalist, som alltså tyder på trovärdighet, och att undersökningen förhoppningsvis inte är en bluff. Datumet kan dock vara lite knepigt då artikeln är 5 år gammal (publicerad den 3 december 2009). Det som är den potentiella faran är faktumet att apparaterna som försörjdes av dessa 80 cyklister är föråldrade vid detta laget, och är inte lika energieffektiva som dagens elapparater. Om undersökningen hade förts idag skulle siffrorna alltså vara lite annorlunda. Ändå är inte de exakta siffrorna viktiga utan själva idén om hur mycket energi ett hus tar i människokraft, alltså riktas källan mer åt trovärdighet än åt relevans, som den definitivt har lyckats med.
källor
