Max Gunavic - en självbiografi

Mitt namn är Max, jag är född år 1960 i Stalonien, samma år som Stalon Rodionov tog makt och förändrade folkets vardag för alltid. Samtidigt som jag kom fram blev landet en totalitär stat, armén, polisen tog över gatorna och bedrev statens nyinförda lagar som bara reflekterade statens intrång i våra privatliv och kontroll av varenda lilla aktion. Allt detta urartade ur inbördeskriget 1945, då landet förblev maktlöst i flera år, tills man ”demokratiskt” röstade fram en ledare, en ledare som stod på folkets sida under kriget och lovade guld och gröna skogar, och historien repeterade sig om igen. En opåkallad, oönskad nostalgi var skymtades.

Min familj var ganska rik, då vi var ”trogna” och ”avgudade” vår allsmäktige ledare, jag var därmed garanterad god utbildning, jag kunde alltså uppfylla min dröm, drömmen om att bli läkare. Ytterst få personer hade detta privilegium, då arbetarklassen i detta land var (och är) en stor majoritet, och en del av denna majoritet arbetade i arbetsläger eller satt i fängelse för trotsande av regimen. Vi bodde i ett ganska centralt kvarter omringat av statliga byggnader, därmed var stämningen ihärdigt spänd p.g.a den ökade bevakningen (det var ett populärt ställe för folk att ha uppror och upplopp). Det var alltså inte ovanligt att väckas av skottlossning eller att se en soldattrupp och/eller en pansarvagn passera ens hus, inte nog med att det konstant stod ett flertal beväpnade poliser vid varje korsning som iakttog ens varenda rörelse och tvekade inte att avfyra ett par skott om något inte roade dem. Dock kändes detta aldrig som något märkvärdigt, jag föddes i denna miljö, och var därmed anpassad för den. Min pappa var högt uppsatt och arbetade för staten, general över Staloniens fältarmé, min mamma tog hand om mig och mina syskon, jag pendlade till skolan och gjorde mina läxor. Så länge vårt liv fortsatte på detta vis skulle inte några problem uppstå, och idag önskar jag mig ibland att det fortsatte så.

Jag flydde till Sverige år 1988. Min fru, och mina barn var redan i Sverige, sedan 4 år tillbaka, då jag bara hade råd med att skicka dem till Sverige med tanke på att jag blev sparkad från mitt arbete som doktor och hade varit arbetslös i över 3 år. 

Efter att ha blivit smittad av HIV från en smutsig spruta efter att ha besökt läkaren dog min mamma år 1981 av AIDS, två år innan HIV-viruset upptäcktes. Min pappa hade däremot blivit avrättad av staten p.g.a förräderi för att ha vägrat att lyda order, en order som syftade att skicka en styrka efter en person som misstänktes vara ledaren av en underjordisk rebellorganisation, och att döda honom och hans familj. I verkligheten var hela vår familj med i organisationen, men jag var den ända som inte blev uppdagad, men staten lärde mig en ”läxa”.

Efter att min bror blev arresterad och avrättad var jag ensam i min familj, tills jag mötte min fru. Vi möttes på våren 1982, och föll för varandra omedelbart. Vi delade många egenskaper och intressen, speciellt vårt intresse av att hjälpa andra i nöd. Vi skaffade barn och jag började arbeta utomlands, i Somalia, för en verksamhet som hjälpte svältande barnfamiljer. Jag gav ner mycket tid ned i detta, och det kändes bra eftersom jag ansvarade för att ett flertal barn fick en bättre och friskare framtid. Jag var fascinerad av känslan att hjälpa andra, att se till att familjer fick en bättre tillvaro än den genomsnittliga familjen i Stalonien. Det kändes som hämnd, eller en gottgörelse, jag var trött på att se lidande familjer som jag inte hade auktoritet att hjälpa. Auktoritet för detta arbete jag utförde hade jag egentligen inte heller, men det var svårare att bli upptäckt… men inte omöjligt. Det var en tidsbegränsning för att vistas utomlands för att ”uträtta ärenden”, som var två veckor. Den tredje månaden jag var i Somalia väcktes jag av en säck över huvudet och ett flertal händer som tog tag i mig, slet bort mig från min madrass. De nålade ner mig på marken och stack en spruta i min högra arm och efter 9 timmar var jag i Stalonien, i mitt hem, utan arbete eller läkarlicens. Detta gällde också min fru.

Efter de två påföljande veckorna började staten bli mer misstänksam över vår familj. Poliser dök upp oftare och det var nu en vardag att se insidan av vårt hus uppochnervänt efter en husrannsakan. Om livet inte var mödosamt förr vad det mödosamt nu, på gränsen till omöjligt. Vår familj tänkte snabbt och med våra små besparingar som var kvar skickades min fru och barn via buss till Sverige med hjälp av en smugglare med namnet Dragan. Dragan var en vidrig typ, en som man aldrig skulle lita på, men det var vår ända utväg.

Fyra år senare anlände jag på Arlanda flygplats. Jag mötte min fru och mina barn, min nu svenska familj, med glädjetårar i ögonen. Detta blev mitt nya hem. Jag lärde mig svenska snabbt, och efter ett tag ett svenskt medborgarskap och ett jobb som överläkare på Södersjukhuset i Södermalm.

Nu när jag ser tillbaks på mitt liv tror jag nog att den mest passande beskrivningen skulle kunna vara ordet ”tur”, problemet är dock att detta är en extrem underdrift.

Reflektion över Prao (ej raffinerad ver.)

Var? 
Med vem (Anställda? Om dem?
Stämning/Miljö
Problem?
Kan/Kan inte tänka mig att jobba där för att...
Jämförelse mellan skola/praktikplats


Jag praktiserade på en datorbutik/verkstad där jag bl.a monterade datorer, uppdaterade programvaror men också slängde sopor, packade upp varor och riva dokument. Jag arbetade med två och ibland tre (ingen arbetade heltid) personer nere i verkstaden där jag assisterade med diverse tekniska uppgifter. Jag arbetade också med de anställda i butiken och assisterade de två cheferna med små uppgifter. Lön var ett litet problematiskt eller "ohyfsat" ämne att prata om men jag fick i alla fall reda på att de anställda i butiken tjänade omkring 21 000 kr i månadslön, som var väldigt nära min uppskattning. Det råd konstant en trevlig stämning och det var aldrig spänt, de anställda var ense med mig och sig själva om alla 'problem', som aldrig nästan uppstod. De behandlade mig som en av dem, detta gällde mest personalen i verkstaden som gav mig lite "grova" uppgifter att utföra. Jag kan möjligtvis se mig arbeta på denna datorbutik som t.ex. sommarjobb, men inte precis vara fast anställd eftersom det inte känns som något jag vore intresserad av att göra hela mitt liv (ej ordagrannt). Det skulle definitivt passa som sommarjobb med tanke på den trevliga stämningen och de tämligen roliga uppgifter jag fick (förutom att riva papper hela dagen). Om jag jämför med skolan så tycker jag att det var mycket, mycket mer avspänt och det var ingen stress eller press som "präglade" mig. Schemat var så klart också annorlunda; jag började klockan 10 på morgonen, slutade klockan 4 och lunchrasten varade nästan hur länge jag ville (även om jag oftast bara åt i en halvtimme och sen gick tillbaks till arbeteI). Alltså var det relativt lugnt och icke stökigt jämfört med skolans skitsoppa (schema). 

3 Sårbara och 3 Optimala Länder

3 Sårbara platser

Moçambique 

Det är riktigt torrt och man har tillgång till bara få naturresurser, oljan är möjligen ett alternativ men problemet är att denna olja inte befinner på deras egna mark. De blev självständiga från Portugal 1975, ett inbördeskrig pågick i 16 år efter detta. De utvecklas själva, de håller på att åtgärda avskogning, de utvecklas politiskt och skolan har visat bättre resultat med åren. Mikrolån kan hjälpa med investering i utbildning, som bl.a leder till en bra utbildad befolkning som kan användas av andra länders industrier och tjänster. Detta kan bli ett stort privilegium för Moçambique som man kan använda för att investera i t.ex. vattenledningar från en vattenkälla till civilisationen i framtiden för att motverka torrhet, ungefär som man har gjort i Nevada.

Zambia

De har en icke optimal mark för odling och är som vanligt väldigt fattigt. De har en låg levnadsstandard, alltså en låg HDI. Demokrati infördes 1991 och det har varit en väldigt positiv ekonomisk tillväxt, men fattigdomen är tills vidare inte botat eller minskad. Deras befolkningspyramid ser likadan ut som Moçambiques och Kongos och alla u-länder om i världen; mycket flera yngre än äldre. Uttorkning är definitivt inte ett problem i landet eftersom de har en lång regnperiod som varar omkring 5 månader (december-april och det regnar mest i norra Zambia), efter det är det måttligt torrt fram tills nästa regnperiod. De har också ett tropiskt klimat med 3 årstider. Eftersom landet ligger på en högplatå är vädret inte extremt hett men inte heller extremt kallt, alltså lagom. Zambias har andra stora problem, bl.a tjuvjakt på nationalparker, avskogningar (som bidrar till jorderosion under regnperioden) och luftförorening i koppargruvorna. Avskogningar kan man åtgärda lätt, precis som Moçambique gör; med hjälp av nyplanteringsprojekt, som då minskar jorderosion. Tjuvjakten hotar djurlivet och skapar störningar i ekosystemet, detta kan åtgärdas med extra skydd runt nationalparker och en specialstyrka mot dessa tjuvjägare, eller i alla fall förbättra styrkan som finns. Detta kostar så klart pengar. Inom jordbruket kan man börja använda mer sofistikerade metoder för framställning av koppar, som då tyvärr kräver lån. 

Demokratiska republiken Kongo 

Eftersom Kongo blev självständigt från Frankrike ganska sent (som resten av alla andra afrikanska länder), år 1960, har de varit drabbade och politisk instabilitet, som numera håller på att förbättras. Andra problem är: den hastiga urbaniseringen under 1960 som ledde till vatten- och luftföroreningar i storstäderna, skogsskövling efter privatiseringen av skogsindustrin (de har en unik och dyrbar regnskog), tjuvjakt orsakar utrotning av vissa djurarter och inbördeskriget år 1997-1999 som bidrog till att ekonomin rasade. Man håller hittills på att återuppbygga Kongo. Skogsskövlingen borde självklart minskas och nyplanteringsprojekt, som jag nämnt tidigare, borde införas för att bevara deras unika regnskog och möjligtvis skapa ett centrum för turism. Turism kan vara ett sätt där man kan få in massor med kapital så att man möjligtvis kan investera i andra ting som framför allt utbildning men också åtgärda eller minska luft- och vattenföroreningar genom att använda sig av ett smartare sätt att färdas. Detta kunde man dock inte göra ett tag sedan p.g.a inbördeskrig och politisk instabilitet. Men nu när inbördeskrigen håller på att avta (fortfarande inte helt säkert) och landet utvecklas politiskt kan man börja smått med lån för att börja investera i turism. Detta är och kan bli ett större privilegium i framtiden. 

3 Optimala

Norge 

Norge ett rikt land p.g.a en viktig naturresurs: olja. De har ett stabilt välfärdssystem, (god sjukvård, utbildning, alltså det som betalas via skatt) och en extremt hög levnads standard med en HDI på 0,955 som sätter dem på första plats i hela världen när det gäller levnadsstandard. Ett växande problem är bristen på olja, oljan är begränsad och kommer i framtiden att ta slut, därför måste man börja investera i andra försörjningsmetoder. Ett alternativ är att köpa odlingsmark, gruvor, oljrik mark m.m. i andra länder. Detta är en vanlig metod som tyvärr gör situationen värre i dessa länder som blir köpta, eller rättar sagt utsatta (tyvärr, men ’tough luck’). 

USA

USA är ett rikt land med hög HDI (3:e plats), en hög BNP ($48 820 per capita), förbrukar för mycket energi och har både bra och utmärkt utbildning som varierar från stat till stat. Det har varit lite strul med sjukvården i USA, men det har i alla fall inte blivit sämre med tiden, systemet förbättras gradvis. Detta beror också på med vilket land man jämför med. USA är ett land som utvecklas snabbt och står för bl.a god forskning. Infrastrukturen är också mycket utvecklad i denna stormakt som bland andra aspekter karaktäriserar ett i-land. Ett växande problem i USA är koldioxidutsläpp och stort ’missbruk’ av olja (en genomsnittlig amerikansk privatperson kör oftast en pick up truck eller en SUV vardagligt), desperation för olja och finansproblem. Eftersom oljan är begränsad kan en åtgärd vara att höja priset ännu mer så att folket inte tar denna dyrbara råvara för givet. Eftersom det nuvarande priset på bensin, diesel m.m. är redan högt i USA, och ekonomin är redan ostabil kommer det vara svårt att övertyga folket att börja köra miljövänligt och ta vara på naturen och de begränsade resurserna vi har. Invånarna kräver stora truckar med kraft oavsett på begränsning. Ett annat och lite mer riskabelt alternativ är att börja investera i produktion av elbilar och forskning av vätedrivna bilar (detta gäller främst bilar men också andra fordon). Finansproblemen i landet ledde till finanskrisen år 2008 som då ursprungligen kom från valet av att ha ett fritt marknadssystem. Finanskrisens orsakades p.g.a att investerare slutade investera i statsskuldväxeln (p.g.a motbjudande erbjudanden), som var det säkraste sättet att tjäna pengar, och lärde sig nya metoder. En annan viktig faktor i krisen var hävstångseffekten. Detta bidrog till en kedjereaktion och till slut gick banker bankrutt, investerare hade inget kvar och ekonomin stod helt stilla. USA har sedan dess börjat att återuppbygga den nationella ekonomin och åtgärda problemet. Alltså en utveckling pågår. För att hjälpa borde man göra marknadssystemet mindre fritt, och mer övervakat för att förhindra dessa ’sammanbrott’. 

De har massvis med nackdelar och svaga punkter (som är givet för en stormakt), men annars är detta ett stabilt land.

Schweiz

De har bra top-notch utbildning, sjukvård och och en hög levnadsstandard med en HDI på 0,913. De har en smart, sofistikerat handel med låg import och hög export av raffinerade råvaror och högteknologi. De är en stark demokrati med frekventa folkomröstningar, som nästan liknar handuppräckning där ingen utelämnas. Detta är allt typiskt för ett i-land. Man kan säga att Schweiz är ett mindre Tyskland med en fin miljö. Schweiz tjänar också ganska mycket på turism (speciellt under vintern), eftersom landet befinner sig delvist i Alperna, en mycket känd bergskedja. Deras skidbanor, lifter, infrastruktur är välplanerad, stabil och ’disciplinerad’ som gör det bekvämt för turister (egen erfarenhet). Schweiz ligger i ett område där jordbävningar förekommer ofta som kan skapa problem, bl.a. laviner. Men detta är inte ett stort problem och det kommer det inte att vara i framtiden eftersom de tänker alltid i förväg. Luftföroreningar är ofta ett stort miljöproblem i i-länder, men inte här. I Schweiz har man verkligen tänkt om miljöproblem och man har en ”miljötänkande” attityd, därför har man redan påbörjat användningen av elbilar, elbussar mm. I vissa delar är koldioxidutsläpp ett stort problem, då är åtgärden att upplysa detta folket och införa framför allt elbussar. Man ska ta små steg tills befolkning verkligen inser hur stort detta problem är. Schweiz har tyvärr ett problem med biologisk mångfald, den minskar. Detta tyder självklart på att människor har ett stort inflytande i ekosystemet som då behöver motverkas.

Daoism och Judo - SO Presentation

Här är länken till videon

Diskriminering - Etnicitet

Vad är etnicitet?
Etnicitet är tillhörighet till en viss folkgrupp beroende på allt från språk, kultur till ras. Etnicitet ska inte blandas ihop med nationalitet (vad man ursprungligen kommer ifrån) eftersom en nation kan bestå av olika raser och religioner. 

Vad säger lagarna om diskriminering mot språk och etnicitet?
Lagarna säger emot rasism i allmänheten; att man inte får diskriminera någon beroende på ras. Man har rätt till att vara rasist, främlingsfientlig och sexist, men man får inte uttrycka sina åsikter på ett sätt som kränker en viss folkgrupp (eller vem som helst). 

Var, när och hur förekommer diskriminering mot etnicitet?
Rasism förekommer nästan överallt i världen, men som tur inte lika ofta som förr. Rasism förekommer I skolan, på jobbet och andra ställen där folk av olika etnicitet samlas. Många fall av rasism händer i skolor där de främlingsrädda ungdomarna trycker ner varandra beroende på deras ursprung. Det förekommer olika ofta på jobb där flesta har vuxit ur rasism, men detta beror så klart på jobb. Jobb där en ”utvecklad” utbildning inte krävs med personer av olika etnicitet kastas säkert några kränkande racistiska (som t.ex. ”blatte” och ”neger”) fraser omkring, som beror på för det mesta att lägre uppsatta och mindre intelligenta personer har en tendens att bete sig fientligt mot främmande folkgrupper.  Detta förekommer inte lika ofta som på skolor. Det är ofta svårt för invandrare för att få ett jobb, p.g.a svårighet med språket. Även om svårighet med språket är problemet, anses invandrare att vara mindre intelligenta än en person som ursprungligen kommer från landet. Invandrarna brukar också bli utstötta p.g.a antingen svårighet med kommunikation eller helt enkelt främlingsrädsla. Det finns självklart också omvänd rasism, där själva ”ursprungsbefolkningen” blir utsatt, ett exempel är ”svennejävel”, som nu är ganska stort med tanke på att en stor del av Sverige är invandrare. En annan typ av omvänd rasism/diskriminering är vissa ord som bara får användas av vissa raser, som t.ex. att bara svarta får tilltala sina svarta vänner med ordet "nigger" som anses vara racistiskt när en annan folkgrupp använder ordet. Olika stereotyper och fördomar är också en form av rasism, ett exempel är att alla svarta älskar vattenmelon och är bra på att dansa men kan inte simma. Rasism är inte den ända etniska diskriminering, det finns självklart diskriminering emot olika religioner, som förekommer överallt, speciellt när en troende möts av en ateist. Det går båda hållen; ateister pratar om hur gud inte finns och att alla troende är idioter, eller när en kristen säger att alla ateister är känslolösa svin som kommer hamna i helvetet. Det kan också bli extremt, det händer också ganska ofta att vissa kristna tar sin bibel lite för seriöst och börjar protestera mot och t.o.m. attackera homosexuella par. Det värsta enligt mig är när religion påverkar lagen, t.ex. att homosexuella inte får sin rättighet att gifta sig, som är diskriminering i sig. Som tur är detta inte ett extremt problem.

Hur kan man motverka etnisk diskriminering?
Det är inte lagarna som behöver ändras, det är samhället som vänja sig vid den ”normen” och ta sitt egna ansvar, d.v.s. följa lagarna. Det borde finnas speciella kurser för föräldrar där de får lära sig och sina barn hur man uppfostrar utan påverkan av rasism, och kunna stå upp för sig själv och umgås med olika personer från olika kulturer. En ganska bra åtgärd är också att göra samhället lite mer integrerat. Förmånerna för ett integrerat samhälle blir att fördomarna försvinner. En annan motverkan är att prata mer om ämnet i skolan för att göra alla bekanta med detta problem, och införa strängare regler. 

Franska Revolutionen - Keynote

1700-talets Industrialisering - Repetition och Reflektion

1. Skiftet skedde på början av 1700-talet när bönderna lärde sig ett nytt och smartare sätt att jobba. Innan skiftet bodde bönderna i en by och deras åkrar var utspridda överallt. Alltså en bonde ägde t.ex. en teg söder om byn, en teg norr om byn och en väster om byn. Det var bra eftersom de kunde hjälpa varandra men också dåligt eftersom de fick släpa redskapen hit och dit. Efter skiftet ägde bönderna varsin åker istället för en liten teg. De flyttade till deras åkrar som gjorde att byarna splittrades. Med skiftet kom också nya redskap som underlättade arbetet och krävde färre arbetare. Så bönderna sparkade de som inte behövdes.

2. De blev säkert väldigt glada eftersom deras jobb var mycket enklare och de behövde inte släpa deras redskap hit och dit som de gjorde innan. Vissa blev också ledsna p.g.a att byarna splittrades, som betydde att det inte var så lätt att hälsa på grannarna. 

3. Det betyder att jorden ‘vilar’. Vete och rödbetor kräver mycket näring från jorden som gör jorden utmattad efter skörden. Men under industrialiseringen började man odla potatis som inte behövde någon näring alls, det betyder att man kunde odla vete och sen potatis direkt efter skörden istället för att låta jorden träda. 

4. De började producera med livsmedel eftersom den nya tekniken underlättade arbetet och att de använde bättre och modernare redskap. Köpmän köpte också böndernas fält  och gjorde de större och större. Ett annat men också lite mindre skäl är säkert också potatisen eftersom den behöver ingen näring, som betydde att man kunde odla mat även om jorden inte var bördig.

5. Kapitalen fick de från kolonierna i t.ex. Afrika där de fick fram diamant och guld. De fick också kapital via slavhandlingen där de fraktade slavar från Afrika till Amerika. Detta ledde till att de rika kunde köpa maskiner och bilda fabriker. 

6. De hade gott om ull som var väldigt viktig för textilindustrin. De hade också gott om stenkol som de framställde koks med. Koks var ett bränsle som uppfanns av en järnbruksägare. Det var en stor framgång eftersom de behövde inte köpa trä från Sverige och andra länder för att använda som bränsle. Idag är nog olja den viktigaste råvaran. Med olja kan man göra allt från tangentbordet på Macen jag skriver på, till bränsle åt ett flygplan. 

7. Skiftet underlättade böndernas jobb som gjorde att de kunde sparka deras arbetskamrater eftersom de inte behövde deras hjälp. Då fick de arbetslösa söka efter ett jobb i staden. Det bästa alternativet var att jobba på en fabrik. 

8. Spinnmaskinen och vävmaskinen producerade tyg mycket snabbare och det var mycket mer effektivt. Ångmaskinen var också väldigt viktig eftersom den kunde driva andra maskiner i en fabrik. Nu behövde man inte använda kol eller en flod för att driva maskinerna. Ångmaskinen ledde till att man uppfann ånglokomotivet och ångbåten. Lokomotivet var ett mycket snabbare och smidigare alternativ att frakta varor mellan byar eller städer. Ångbåten gjorde att man kunde frakta varor mellan världsdelar mycket, mycket snabbare.

9. För att maskinerna behövde inte vara placerade vid en flod och att man lärde säg ett nytt och smidigare sätt att frakta varor på land och på vatten. Internet och datorer/mobiler som använder sig av internet. Nästan alla människor på jorden använder sig av internet varje dag. Tiden mellan att skriva ett brev till den personen på andra sidan har mottagit brevet har blivit hundra gånger kortare. Istället för att leta efter en förklaring av ett specifikt ord i en ordbok kan man söka upp det på internet och få ett svar inom en millisekund. 

10. Det var väldigt viktigt eftersom smittkopporna spred sig snabbt från de viktiga arbetarna i gruvorna till de andra medborgarna i städerna som gjorde att folket höll på att dö ut. Detta kunde man lätt motverka med hjälp av vaccinet.

11. Urbanisering är när folk flyttar från gårdar till städerna för att få jobb i fabriker. Tyvärr pågår detta fortfarande i vissa fattiga länder.

12. Sundsvall var rikt på skog och sågverk. Sågverket var en stor del av handeln i Sverige under industrialiseringen. Träet kunde man använda till mycket; möbler och hus, men man kunde också skapa träkol. Norrköping och Borås däremot blev huvudorter för textilindustrin som var en annan ganska viktig del inom handeln.

13. Kläder, föremål av trä (som t.ex. möbler), skor och järnverktyg. Senare kom telefonen, kullagret och mjölkseperatorn.

14. P.g.a den trånga miljön kunde sjukdomar spridas väldigt lätt mellan arbetarna. Den täta luften gjorde också så att arbetarna fick olika lungsjukdomar. Senare när man jobbade med maskiner kunde man skada sig i dem väldigt lätt och ibland förekom dödsolyckor. Man kunde också andas in vissa kemikalier som är farliga för kroppen. Arbetstiderna var också absurda. 

15. De flesta bodde i köket eller i deras järnspiselrum även om familjerna var stora. Många familjer delade också vattenpump och utedass. Skadedjur trivdes på gårdarna p.g.a allt avfall från toaletterna. Jag skulle ha svårt för att vänja mig det lilla utrymmet och att dela det som jag har med de andra i den stora familjen, som t.ex. utedasset. Skadedjur (möss) har vi tyvärr redan uppe på vinden. 

16. Fördelarna var att folket i städerna blev större, de som inte dog av utmattning levde längre, sjukdomarna botades lättare och all teknik utvecklades väldigt fort. Nackdelarna var att folket som arbetade i fabrikerna var hade det väldigt tufft, bostäderna blev mindre, folket tjänade lite som tvingade de att jobba mer och att man började förgifta luften med alla fabriker som är också ett allvarligt problem nuförtiden. 

17. Sverige var inte lika rikt som Storbritannien. Vi hade inga kolonier där vi kunde få fram dyrbara råvaror. Marknaden var liten eftersom det var lite folk, de som fanns var ändå ganska fattiga. Lite folk innebar också en liten arbetskraft. Man hade också en mycket bättre utbildning i Storbritannien än här i Sverige.

18. De flesta skulle jobba inom jordbruket. Det skulle inte finnas några stora städer med skyskrapor eller enorma byggnader, bara vanliga mellanstora städer. De som hade råd kunde köpa datorer och mobiler till sin familj. Allt massproducerat skulle helt enkelt vara importerat. 

De Abrahamitiska Religionerna

Den mest självklaraste likheten är att de har samma stamfader: Abraham. Det är därför de kallas för de ”Abrahamitiska religionerna”, och anhängarna kallas för ”Abrahams barn”. En annan viktig likhet är att de är monoteistiska, det betyder att anhängarna tror bara på en gud. Alla tre religioner har inriktningar, men de flesta är inte sig lika. Det finns Ortodoxa judar, men det finns också kristna som är Ortodoxa. Ordet Ortodox betyder ”rätt troende” på grekiska. Det kan man nästan säga utan att veta vad det betyder eftersom den ortodoxa inriktningen i judendomen är den mer stränga. En Ortodox jude måste lyda Tanaken (deras heliga bok) till hundra procent, annars är den inte en ”rätt troende” Ortodox jude (Ortodoxa män måste också ha en lång hatt på sig och flätor i sitt hår). Den protestantiska inriktningen i kristendomen är lite lik den reformiska inriktningen i judendomen, de måste inte ha några specifika kläder på sig, som de Ortodoxa måste. Den protestantiska inriktningen är modernare, den bildades genom att man protesterade mot vissa regler i  Bibeln. Det är lite likt den reformiska inriktningen i judendomen. Inriktningarna i Islam sticker ut lite mer (Shia och Sunni), de är inte alls lika som de judiska och kristna inriktningarna. Shia är har bara lite strängare regler än Sunni. 

Religionerna har samma gud, den har bara olika namn. I judendomen kallas den för Jehova, i kristendomen kallas den bara för Gud och i Islam kallas den för Allah. Enligt Tanaken (det gamla testamentet) heter guden ”Jehova”, men enligt det nya testamentet (alltså Bibeln) heter han bara ”Gud”. I Koranen heter han ”Allah”, som betyder gud på arabiska. 

De har olika heliga böcker. Kristendomen har Bibeln, Islam har Koranen och Judendomen har Tanaken. Alla tre består av olika delar som t.e.x lagar och berättelser. Tanaken består av tre delar: Lagen, Profeterna och Skrifterna. De andra böckerna är inte uppdelade exakt likadant, Bibeln är indelad i det Nya och det Gamla testamentet, men det Nya testamentet är det viktigaste eftersom där står det om Jesus budskap och andra viktiga berättelser. Koranen är inte indelat i olika testamenten, men den berättar också om lagar och olika berättelser. Så man kan säga att innehållet i böckerna är lika men inte uppdelningen. 

De har olika heliga dagar. Kristendomens heliga dag är söndag, det är då man vanligtvis går till kyrkan och ber tillsammans, det kallas för högmässa. Judendomens heliga dag är på lördag, då judarna har Sabbatsgudstjänst i synagogan, men en jude kan också göra det hemma men kravet är att det är minst tio judiska personer närvarande. Islams heliga dag är fredag, då är det middagsbön i moskén. Muslimer ber varje dag men middagsbönen på fredag är den viktigaste, där samlas muslimer till en gemensam bön. Kyrkan, synagogan och moskén är gudstjänstlokaler för kristna, judar och muslimer. Kyrkor kan se lite olika ut men det är alltid ett kor längst fram som är riktat mot soluppgången, där ligger också en eller två torn med kyrkklockor som i förr i tiden funkade som en klocka. Synagogor är lite fyrkantiga men de flesta har stora kupoler på taket. En synagoga inifrån ser jätte stor ut. Moskéer liknar synagogor till en viss del. En moské har också en kupol på taket men den har också ett eller flera jätte höga torn runt den. 

Religionerna har en gemensam helig stad, Jerusalem. Det betyder ungefär ”fredens stad” men egentligen är det tvärt emot, folket kan nämligen inte komma överens. Men de har också var sina heliga orter. Judendomen har Betlehem, Kristendomen har Rom och Islam har Mekka och Medina. En rätt troende muslim ska en gång i sitt liv besöka Mekka och en rätt troende kristen ska helst besöka Rom en gång i sitt liv. Så är det inte för en jude. 

Maten är också viktig när vi ska snacka om dem här tre religionerna. Kristna människor måste inte äta något speciellt, till skillnad från dem andra. En rätt troende jude måste nämligen äta kashrat kött, ett slags kött som man har tagit bort blodet från med hjälp av grovsalt. ordet ‘Koscher’ betyder tillåtet eller godkänt på hebreiska. En jude får heller inte blanda mjölk med kött. ”Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk” står det i Tanaken, det betyder att man inte ska koka djurets kött i dess mors mjölk, det gör man för att visa respekt och omtanke för djuret. 

Islam har också en lag om mat. Som en rättroende muslim får man bara äta halalslaktat kött, det betyder att djuret som köttet kommer ifrån måste bli slaktat genom att man skär ett djupt snitt i halsen. I Koranen står det att man får bara äta djur som har själv dött (alltså inte med hjälp av en kula genom skallen eller en slägga mot huvudet). 

Men i Bibeln står det inget om något man får eller inte får äta. 

Judendomen är den äldsta religionen, den bildades 1000 år f.Kr.. Jesus (Kristendomens profet) var faktiskt en jude från första början. Sen, vårt år 0, bildades Kristendomen, alltså när Jesus föddes. För oss här i Sverige och i andra kristna länder är det år 2012, men inte för de muslimska länderna. Islam bildades nämligen år 621 e.Kr., då måste det alltså vara år 1391 för dem! Men i Koranen står det faktiskt att Islam är den äldsta religionen av dem alla, det står att Allah väntade med att publicera religionen tills Muhammad kom (Islams profet). 

Var är alla kristna, muslimer, och judar? Kristendomen är den största religionen i världen och har ungefär 2 miljarder anhängare. Norra delen av Europa är Protestantiskt kristna, så är det också i delar av Australien, västra Kanada, östra USA och några länder i södra Afrika. De Ortodoxa kristna finns i delar av Ryssland. De Katolska kristna finns i södra Europa, delar av USA, Mexiko, sydöstra Kanada och Sydamerika. Islam är den näst största religionen i världen och har ungefär 1,3 miljarder anhängare. Det är bara en liten bit av sydvästra Asien som är Shia muslimer. Sunni muslimerna finns i norra Afrika, delar av Asien och i Indonesien. Judendomen är den tredje största religionen i världen och har 20 miljoner anhängare. Judarna finns i Israel och i delar av USA (som t.e.x New York). 

Självklart så finns det några problem med religionerna. Som jag nämnt innan är Jerusalem ett stort problem mellan dessa tre religioner, det har varit massor med krig, inte bara om religion men också om politik och ekonomi. Men det största problemet är säkert det stora kriget som har pågått i åratal: vetenskap mot religion. Men vetenskapen riktar sig mest mot Kristendomen eftersom i Bibeln står det att jorden skapades 6 000 år sen och evolution är bara trams, även om det är bevisat att jorden skapades miljontals år sen och att evolution existerar. Om man går in på internet (t.ex. på YouTube) kan man hitta massor av videor där folk hatfullt pratar om att ateister är dumma eller att Gud inte existerar och att om man tror på honom är man en dum idiot. Ett annat problem är att folk är rädda för muslimer. Detta kan man se i t.ex. flygplatser, det är alltid muslimerna som får vänta dubbelt så lång tid för att komma genom väskkontrollen. Varför är det så? Därför att man tror att muslimer är terrorister. Varför tror man så? För att det pågår massvis med krig i arabvärlden och efter 9/11 blev miljontals invånare i USA vettskrämda för Al-Qaida och andra muslimer. Ett annat stort problem är att judarna är fortfarande förföljda av nazister, även om ledaren för nazisterna Adolf Hitler blev dödad för länge sen och kriget tog slut så har nazisterna fortfarande inte gett upp. Ett mindre problem är att katoliker inte får använda preventiv medel. Men om en stad eller ett helt land är katolskt kan problemet växa och göra så att det blir fler och fler barn per familj. Detta kan leda till familjekris. 

Nu när jag kollar på texten kan jag säga att det finns flera skillnader än likheter mellan dessa tre religioner även om de ursprungligen kommer från en och samma stamfader: Abraham. 

      

Egypten under faraonernas tid - Keynote

Här är en länk till min keynote om Egypten.

Tutankhamon

Tutankhamon (eller Tutankhaton som han hette från början) var en av de mest kända härskarna i Egypten, han föddes år 1358 f.Kr. och dog 1339 f.Kr. Tutankhamon blev farao år 1347 f.Kr., vid 11 års åldern. Men han härskade inte själv, han fick hjälp av premiärministern Ay, som sen blev Tutankhamons efterträdare. 

Tutankhamon gifte sig med sin halvsyster Akhesenamon vars far var, Echnaton, var också  Tutankhamons far. Det var inte det bästa äktenskap eftersom båda deras barn dog, som sen blev balsamerade. 

Echnaton, var monoteist. D.v.s en person som tror på en gud och avsäger att det finns andra gudar. Men när Tutankhamon fick tronen avsade han sin tro på guden Aton och införde polyteismen (en religion som har flera gudar) med huvudguden Amon. Det var denna tid som Amon-prästerna fick tillbaks sina jobb och egendomar, det var också då som Tutankhaton ändrade sitt namn till Tutankhamon. 

Efter Tutankhamons död år 1339 blev hans fru, Akhesenamon, en änka. Detta ledde till en liten bökig situation i riket, folk mördade varandra för att få eller förhindra andra från att gifta sig med Akhesenamon. Men till slut blev hon tvingad att gifta sig med Ay, då försvann hon från historien.

Man vet inte exakt hur Tutankhamon dog, men det finns teorier att han blev mördad, eller dog av en parasit som var en väldig dödlig variant av malaria. Men man vet att han hade en syndrom som heter Klippel-Feils syndrom. Syndromen skapar ryggproblem och andra ben problem. Detta gör b.l.a att halskotorna blir sammanväxta som förhindrar en att röra på huvudet, eller gör det svårare. Han hade också ett allvarligt tillstånd som heter Skolios, det gör så att ryggkotorna sitter inte som hos andra människor, som gör ryggraden krökt.

År 1922 hittade arkeologen Howard Carter och Tutankhamons grav. Han hittade trappan som var inhuggen i en klippa, under Ramses IV:s grav, som ledde till Tutankhamons grav. Lord Carnarvon var en rik person under den här tiden som stödde arkeologiska forskningar, han hade också fått utgrävningstillstånd av den egyptiska förvaltningen. Han var i England när Howard hittade graven, men när han fick veta om upptäckten så reste han dit omedelbart. 

Uppgrävningen och arbetet med graven tog 6 år, men de lyckades få alla föremål till museet i Kairo. Innan de var klara med uppgrävningen dog lord Carnarvon av en lunginflammation. Från den händelsen började folk prata om Tutankhamons förbannelse, och att han dödade Carnarvon för att få sin hämnd.

Min resa

Jag börjar min resa i staden London, där bor ungefär 8 miljoner invånare. London är Storbritanniens huvudstad men det ligger i en region som heter England. Några intressanta saker som man kan se i London är Big Ben och det stora pariserhjulet (London Eye). Storbritanniens befolkning är ungefär 63 miljoner invånare. 0,9% av britterna jobbar med jordbruk, 17,9% jobbar med industri men hela 80% av britterna jobbar med service och tjänster. Storbritannien ligger i ett tempererat klimat. Storbritannien är ett rikt land, det är ju världens sjätte största ekonomi. 

Från Storbritannien flyger jag ungefär 10 000 kilometer åt sydväst, jag landar i Lima. I Lima bor det ungefär 8,2 miljoner personer. En intressant sevärdhet i Lima är Plaza Mayor, det är ett stort och fint torg mitt i Lima. Lima är huvudstaden i Peru, Peru’s befolkning är ungefär 30 miljoner invånare. Man jobbar mest med gruvindustri, jordbruk, byggande och fiskande, men det har gått lite upp och ner med arbetslösheten i Peru. Peru ligger i ett subtropiskt klimat. Ekonomin har också gått lite upp och ner i Peru, men landet hamnade på fjärde plats bland länder med låg ränta i Latinamerika, detta hände år 2004.

Från Peru flyger jag vidare till Hollywood, ungefär 4 000 kilometer åt nordost. I Hollywood bor det ungefär 200 000 invånare. Den mest kända sevärdheten i Hollywood är säkert ”Hollywoodskylten” , det är enskilda bokstäver som bildar ordet Hollywood på ett berg vid staden. Hollywood ligger i USA, det är inte huvudstaden men det är en stor och väldigt känd stad, eftersom det är USA:s filmcentrum, det bor också massor med kända skådespelare/artister i staden Hollywood. 

I USA bor det ungefär 312 miljoner invånare.I USA jobbar man mycket med olja och produktion av bilar. USA ligger i ett tempererat/subtropiskt klimat, Norra delen ligger i ett tempererat klimat och södra i ett subtropiskt. USA är ett ganska rikt land.

Från USA flyger jag vidare till Sydney, ungefär 15 000 kilometer åt sydväst. Det bor ungefär 5 miljoner invånare i Sydney. En riktigt känd sevärdhet i Sydney är Operahuset, jag tycker det är ser häftigt ut. Det är många som tror att Sydney är huvudstaden i Australien, men det är det inte, huvudstaden i Australien är faktiskt Canberra, men Sydney är större. 

I Australien bor det ungefär 23 miljoner invånare. I Australien jobbar man mycket med turism, det kan man nästan gissa eftersom det är ett stort, varmt och intressant land. Australien ligger i ett subtropiskt/tropiskt klimat. Australien är ett rikt land, en av anledningarna till detta är att de använder sig av en framgångsrik marknadsekonomi, med en BNP högre än i Storbritannien. 

Från Australien flyger jag till Peking, ungefär 9 000 kilometer åt nordväst. I Peking bor det ungefär 21 miljoner invånare. En sevärdhet i Peking är Kinesiska muren, så klart är den Kinesiska muren inte i Peking men man kan ta turer från staden dit. Peking är Kinas huvudstad. 

Kinas befolkning är ungefär 1,5 miljarder invånare. Eftersom jorden i Kina är mycket bördig så är jordbruket väldigt stort, man odlar mest ris och andra örter i världen i där. Kina ligger i ett tempererat klimat. Kina är ett rikt land, deras ekonomi har vuxit drastiskt sedan 1990-talet. 

Efter en lång resa runt världen flyger jag tillbaka till London, ungefär 8 000 kilometer åt väster.

Källor: Wikipedia, NE, Google Earth och Gleerups tabellbok 2007.